Dikt “Den vackraste bilden”

  Tittar som hastigast in på min blogg ett litet ögonblick, för att lägga in mitt sista inlägg för året. Jag och min man har haft en god jul och jag blev kvar i Blekinge några extra dagar för att hinna umgås lite mer med min bror, som annars bor i Oslo, och stötta upp lite extra hemma för mamma och pappa.

Pappa har brutit benet, oturligt nog. Han bröt axeln på flera ställen för ett tag sedan, och låg länge på rehabiliteringen, men hann inte vara hemma mer än en kort tid, förrän han ramlar igen och bryter sig. Nu är han på korttidsboende, men inser att han inte klarar av att bo själv hemma längre, trots stora insatser från Hemtjänsten. Så nu söker han plats på ett äldreboende…Det är naturligtvis alltid svårt med sådana förändringar, både för honom själv och vi som anhöriga.Vi påminns väl alla om livets gång och utförsbacke…

Hans katt mår inte bra heller, är sjuk och har dessutom tappat livslusten när Husse inte längre bor hemma. Barmhärtigast är nog att låta den gamla katten somna in. Det är lite praktiska saker med hela den uppkomna situationen att sköta, men vi hoppas på det bästa för både pappa och kissen. Mamma är också dålig med mycket värk och nedslitna diskar. Det är inte lätt att bli äldre.

Jag är jätte-jätte-TRÖTT, så jag orkar ingenting  just nu, utan får hämta krafter och se tiden an, när jag orkar blogga och besöka Era bloggar igen. Börjar även bli dags för att göra ett nytt försök med arbetsträning. Jag är sååå trött hela tiden, men vill ju försöka få tiden till arbetsträningen innan min sjukersättning går ut, men jag undrar varifrån jag skall få kraften till att orka jobba? Det är många ?????? och vila, vila, vila, som gäller.

Nyårsafton firar vi med goda vänner, så imorgon måste jag ut, vare sig jag vill eller inte, och hitta något lämpligt att ha på mig då. Sen blir det sova, vila, sova, vila igen!……………..Längtar bara efter att sova hela tiden!

Jag efterlämnar en nyskriven dikt och goda nyårshälsningar till Er Var och En! Tack för Era gulliga och varma hälsningar i min blogg! Blir såå glad för dem!!;-)

DEN VACKRASTE BILDEN.

1. Nytt År  - Kort och bestämt - Nytt – doftar gott, är rent och fräscht. År – så långt men ändå kort. I Livets perspektiv.

2. År efter År . Kan kännas vanmäktigt – ”även denna gång…” eller Tryggt – Jag är en del av något större! Som en roman där kapitel efter kapitel skrivs. Eller som utkast där åren efter vart, kastades åt sidan som kluddiga papperstussar,och jag åter började om på ett nytt tomt ark.

3. Ett år - tolv månader - 365 dagar - Hänger inte med…I vilken hastighet färdas egentligen Livet ?

Vem trycker på gasen? Bromsar någon? Ja, just det – det väljer  ju jag! Skall jag bara till målet kortaste vägen? Eller kan jag ta avstickare, vid söta stationer? Jo, det är just det som är meningen!

4. Fokusera, koncentrera – en sekund blir plötsligt lång.  Njuta – känns som livet stannar en stund. Reflektera – att kika i backspegeln lär mig att navigera, mellan livets skär och brofästen. Meditera – jag är och behöver inte vara mer än så. Tacksamhet – för att en minut faktiskt har hela 60 sekunder.  Och en timme har 60 minuter, 3600 sekunder – vilken rikedom!! Tar allt i min egen takt – lyssnar  till min kropp och min själ.

5. Jag är rik på tid – men ibland så fattig på uppmärksamhet.  Snabb, effektiv och därmed ibland även förhastad.

Nej, inget för mig längre, jag som knappt känner var foten får fäste… Några steg, och sedan en utsikt. Vila. Paus. Flera steg – beprövad lärdom. Snubblar, snavar – plåster finns längs vägen.

6. I mitt livs fotostudio framträder motiven olika.  Ett litet makro – det lilla blir mäktigt stort. I vidvinkel – bedövande utsikt – vad gör väl några skrapade knän då? Klipporna att bestiga blir inte fullt så höga och branta.

Efter vart lär jag mig hantera både smått och stort, ljust och mörkt, djup och höjder. Nyanser så svaga och kontraster ibland så kraftiga och skrämmande. Alla som en del av Livets motiv - Jag som trodde jag gick vilse…inte att det hela var en del utav själva motivet.

 

7. Mitt liv – olika uttryck, olika objektiv och perspektiv.  Så småningom ser jag helheten, ser jag vad jag lärt. Fnissar åt det oöverstigliga som nu med tiden blivit lätt. Uppskattar färgrikedomen, även när svart och silver möts. Lärandets Konst är att leva. Och leva är att våga lära.

8. När Livets tavla är klar, har jag levt klart hela mitt liv!  Bilden är färdig, och jag kan inte längre ändra något.  Alla sekunder, minuter, timmar och dagar sitter nu inuti bilden till beskådan. 

Men än så länge njuter jag, av sekunder, minuter och timmar som är mina. Av att inte veta, att inte ha allt klart, att upptäcka fler vyer  och utsiktsplatser längs vägen…att snava och snubbla och lära.

9. Att ta en dag i taget, det räcker – den innehåller oräkneliga sekunder. En liten bit i taget - med åren lär jag mig. Livet är en gåva som skall levas – inte uppnås. För vackraste bilden och tavlan – tar jag mig tid, lär och uppskattar Livet, och njuter längs vägen.

Stressens kulörer ger bara grå nyanser, platta och stumma. Fokuserandets minuter och sekunder ger Livet sådan transparens, djup och färgskiftningar som jag inte ens anat kunde finnas.  

(Karin Wennerhult 2009-12-29)

 

 

Av hela Mitt hjärta, önskar Jag Dig en riktigt HÄRLIG Nyårsafton, & en god ingång i  År 2010!