Oförglömligt möte och dikt ur en psalmbok

På 1:a advent var vi nere i en kyrka vi gärna går till och lyssnade på vackra advents- och julsånger. Det var en gymnasieskola i Klippan, inom sång-och musik, som var där på besök. 45 glada ungdomar, med fantastiska röster!

En del av killarna hade så starka och dynamiska röster, så jag nästan rös…en av dem sjöng en sång som Il Divo sjunger på sin julskiva, och det gick inte att höra skillnad. Vilken röst! Jag trodde först det var deras skiva i bakgrunden, men nej! Allt var äkta! Vilken upplevelse! Jag satt bara och njöt och blundade och sög i mig de ljuvliga sångerna.

Efteråt köpte vi lite adventsfika i caféet, och satt och pratade med folk, och precis när vi lämnade byggnaden och stod utanför kyrkportarna och diskuterade vad vi skulle äta till middag, så kom ett äldre par ut genom dörrarna bakom oss. Vi hälsade och småpratade lite. Hade sett dem som flyktigast i caféet efter konserten. De var någonstans mellan 70-75 år och var nyinflyttade till sta´n sedan 2 år tillbaka.

Plötsligt och oväntat frågar de om vi har lust att följa med dem hem på en bit mat. De hade mat så det skulle räcka till 4 och fick lust i morse att bjuda ett par med sig hem efter julkonserten, sa de. Överraskade och glada över denna spontana och härliga fråga tackade vi  förstås Ja!

Plötsligt korsas våra vägar…

 

Det blev en oförglömlig eftermiddag! Vackert boende i en stor lägenhet på Tågaborg, där man t.o.m såg havet från ett utav fönsterna, spenderade vi några timmar denna 1:a advent, med detta goa varmhjärtade äldre par! Så roligt det var att lära känna nya personer, som hade varit med om så spännande saker i sitt liv och sina yrkeskarriärer, och som vi så naturligt kunde prata med. Vi åt en fantastiskt god söndagsmiddag, och hade det jättetrevligt! Inte spelade det någon roll att det var 30 år mellan oss. Vi kommer att ses igen!Tänk vad ett möte med en annan människa kan göra. Helt okända människor för oss, rätt mycket äldre än oss men så ungdomliga i sina sinnen. Delade en gemenskap och några timmar av våra liv, kring livets glädjeämnen och allvar.

Delad glädje är dubbel glädje, är det inte så?

Ibland undrar man vart man är på väg…ingenting är som förut…man känner inte igen sig i det man står i nu…undrar vart stigen går som jag vandrade på förut…?  De gamla vänner har man inte runt sig längre, man har flyttat och det är nya sammanhang man ska in i, nya saker som väntar, nya relationer, så småningom nytt jobb. Vad drömmer jag om nu, vart går min tro och förväntan nu?

Har jag några drömmar eller har de gått i idé eller kanske rent av stannat på en avlägsen plats. Vi är inte ensamma i vår egen lilla värld,även om vi många gånger kan känna det så. Det finns andra runt om oss. Vi kan få vara med om att dela en liten, liten del av våra liv tillsammans. Är inte det fantastiskt?

Det är då jag började nynna på en psalm…i Svenska Psalmboken, av Ylva Eggehorn. Det är många år sedan jag sjungit eller hört den men plötsligt var den där inom mig….Detta är texten:

Var inte rädd. Det finns ett hemligt tecken, ett namn som skyddar dig nu när du går. Din ensamhet har stränder in mot ljuset. Var inte rädd. I sanden finns det spår.

Han älskar dig, han väntar dig ikväll – en kväll när du förstår hans hemlöshet, och hur han längtar efter dina steg; från evighet har han stämt möte här.

Var inte rädd. Det finns en mörklagd hamn, du ser den inte nu men färdas dit. En dag skall du bekänna högt hans namn, hans kärleks frid som ingenting begär.

Du är på väg. En dag blir natten vit. En dag och stjärnor växer ur hans famn. Var inte rädd. Det finns en mörklagd hamn, du ser den inte nu, men färdas dit.

“Vänskap – någon som bryr sig om dig, och som du blir berörd utav. En fjäderlätt smekning i kärlek, och en puss på den tårade kinden!” Bildtext:Karin W

 

En sådan här psalm är så vacker i sitt språk. Man kan få tolka den in i sitt eget sammanhang och situation man befinner sig i just nu. Alla har vi säkert stunder av osäkerhet och undran över olika saker. Man behöver inte vara religiös för att läsa en psalm eller få lite tröst från vackra poetiska ord.

 

Jag satte mig en dag och bläddrade lite i en gammal psalmbok som stod i min bokhylla, och hittade de mest ljuvliga uttryck och beskrivningar i vissa psalmer. Det var likt en vacker diktbok. Så har du en gammal psalmbok hemma så rota gärna fram den och kika. Jag tror du kommer bli lika förvånad som jag blev, hur vackra ord och beskrivningar där finns. Och som kan få tala till mig och måla upp en vacker tavla för mig.

/ Karin

Trädgårdstema Höstpyssel, Blooming Friday och Adventshälsning!

Hej alla underbara bloggvänner!

Hoppas det är bra med er var och en, så här nu inför advent och efter allt adventsstökande!

Eftersom jag inte lagt in mitt bidrag denna veckan, till vare sig Trädgårdstema – Höstpyssel, eller Blooming Friday, så får det bli ett gemensamt inlägg.

Lite höstpyssel har det ju blivit denna veckan trots allt. Lite piff och puff, här och där…;-) Min kandelaber fick lite röda band runt sig…..

En röd gardinkappa med vitmönstrad bård kom upp i köket. En ljusslinga med små, små lampor lyser nu upp vår lilla Tuja på uteplatsen och i  fönsterna står elljusstakarna beredda att tändas imorgon. Den klassiska adventsljusstaken med fyra levande ljus måste naturligtvis fram, men om den blev så klassisk är en annan femma. Jag hade lite idétorka och all rekvisita från skogen var slut, så därför dök jag ner i min pyssellåda och kikade. Idén blev därefter…

 Låt se, vad hade jag hemma? Jo lite silverfolie som fick bli grunden i ljusstaken, kaffebönor med apelsinsmak strödde jag över silverfolien. Sedan hittade jag både torkade apelsin-och äppleskivor som fick dekorera, lite kanelstänger med vit mockaband runt samt några julröda fjädrar. Allt placerades i ljustaken. Blev inte såå dumt faktiskt kan jag tycka. Originellt i alla fall.

Som sagt man tager vad man haver…

Min zinkkorg med tre stycken zinkkrukor i, får pryda lite vackert i vardagsrummet…Jag var ute i eftermiddag och knipsade av lite grangrenar ( Har aldrig känt nåt stickigare!!), och bokgrenar med bokollon kvar. Så här arrangerade jag det, och detta får även bli mitt bidrag till Blommig Fredag idag.

Bokollonen sprejade jag med guldfärg.Jag hade egentligen plockat gräsvippor som ser ut som kvistarna här med guld, men de drössade så mycket så de såg sorgliga ut när jag arrangerat dem. Alltså fick bokgrenarna bli ‘stand-in’ för dessa och lite guldtrådar fick bli konstgjorda vippor istället.

Lite julgranspynt i form av snöbollar får i år ligga här i krukan och se fina ut.

I tredje krukan fick grankvistar pryda med en enkel kotte och ett silverband.

Slutresultatet blev så här. Lite julstämning i huset…!

Önskar nu er var och en, en riktigt

Var rädda om er! / Kramar Karin

Lånad bild: En liten vakande ängel får följa med er var och en!

Pssst. Har inte hunnit svara på era fina kommentarer på min bloggs senaste inlägg, men jag uppskattar era rara och vänliga ord så mycket! Tack snälla ni för era goa kommentarer!

Influensaspruta & Award med utmaning

Igår var jag i Höör, 8 mil enkel väg härifrån, för att ta influensasprutan. Jag trodde att jag skulle kunnat göra det här i Helsingborg, men NIX, det ska man göra där man är listad. Min behandlande läkare har jag ju där. Så det var bara att ta sig dit, och samtidigt hälsade jag på några goa vänner! Jätteskoj!

Men en lite annorlunda och lustig känsla fick jag när jag kom in i en stor sal där sköterskor stod med gula reflexvästar och långa listor och bockade av de som skulle vaccineras, och slussade vidare folk till olika stationer av det stora utrymmet. Jag fick en känsla av att jag nästan befann mig i en film som handlar om krisberedskap för ett farligt virus.

Efteråt fick man sitta 10 minuter, så man inte skulle känna sig yr eller illamående. Sticket kändes inte när det togs, men efteråt fick jag rätt rejält ont i armen där sprutan tagits och sov inte på hela natten för den skull. Och idag har jag känt mig febrig, hängig, jättetrött och haft intensiv huvudvärk, och ont i armen, så tydligen fick jag en liten reaktion på sprutan. Förhoppningsvis skall jag väl slippa träffa på ett fult svin nu då och bli sjuk, haha!

Är detta svininfluensan? Så stod det till denna bilden från Wordpress djurbilder.

AWARD med UTMANING

Denna gången har jag fått en utmaning av Lena som har bloggen Tefrossa. Med utmaningen följer en jättesöt award. STORT TACK  Lena! Nu skall jag också göra mig förtjänt av den genom att dela 7 saker med er som ni inte vet om mig redan.

 Dubbelklicka på awarden så går den att hämta.

1. Jag är tvilling, och min tvillingbror bor i Oslo, Norge sedan många år tillbaka.Som barn var vi varandras bästa kompisar genom alla år. När vi var små kunde ingen höra om det var min bror eller jag som svarade i telefonen, så vi kunde luras rätt ordentligt!!!

2. Den längsta resan jag har varit på, var 1993, då jag åkte 14 dagar till SydKorea. Som turist där kunde man få prova på att bo en natt hemma hos en Koreansk familj och se deras sätt att leva. Vi satt på golvet och åt Tångplattor med ris i , fick gå på utedass med bara ett hål i golvet och med ett fönster rakt ut mot gatan som alla kunde se in genom. Sova skulle man göra på golvet. Mannen i familjen som var buddist slängde ut oss på gatan i Seouls slum (jag och en kompis)mitt i natten när han fick höra att vi var kristna och inte buddister.

3. Har Getingfobi, och ser ut som en väderkvarn sommaren igenom, fäktandes och stångandes med dessa bestar. Kan definitivt INTE sitta stilla och låta dem surra runt mig!!!

4. Har alltid gillat smycken och att vara välvårdad. För många år sedan ledde jag ett projekt med en utgrävning under en stor dansrotunda; med bobcat, ett gäng karlar, och mig själv iförd orange jobbaroverall och pärlhalsband och sminkad som jag skulle gå på fest. Annorlunda kombination som många skrattat gott åt genom årens lopp.

5. Älskar fisk! Har ätit valkött vid ett tillfälle i Norge.(nå, det räknas kanske inte som en fisk förstås) Smakar som en blandning av kött och lever. Men hellre det än lutfisk. Det kan jag absolut inte få ner.

6. Har som ung varit totalt ointresserad av trädgård. Hade en lägenhet med uteplats, med bara jord. Tänkte att jag kunde strö ut lite gräsfrön och sen fick det vara bra. Sagt och gjort, därefter kom ett skyfall som gjorde stora hål i marken. Där samlades sedan alla gräsfröna och låg där och simmade runt. Resultatet blev en massa grästuvor som växte upp i nåt som liknade träskmark. Dessa tuvorna klippte jag med kökssaxen, och gjorde därefter inget mer åt trädgården. Det kan ni inte tro va? Nu älskar jag trädgård!

7. Älskar att baka tårtor och göra fantasifulla garneringar på dessa, gärna efter årstiden och av rekvisita från naturen. Hittar gärna på mina egna tårtrecept.

Det finns några fina och vackra bloggar med härliga personer bakom, som jag gärna skulle vilja veta lite mer om och som jag ger vidare denna award och utmaning till:

Vero med bloggen Veros Virriga Värld

Beatrice med bloggen Rose de Chine

Sari med bloggen Lilla Provence

Edda med bloggen Eddas Kreativiteter

Maria med bloggen Maria´s Skafferi

Ni är inte tvungna att anta utmaningen om ni inte vill, men det är så klart roligt, om ni har lust att göra det! ;-)

Vacker gammal balsam-förpackning

Gammal kakaoförpackning

Ha en riktigt fin dag allesammans!

Fototriss – “SKÖN” & Friheten vid havet!

Något som är både SKÖNT och fullt av SKÖNHET, är de storslagna strand- och havsvyerna i Nordsjälland, Danmark. Jag bara ÄLSKAR dem över allt annat! Barndomens sommarbesök vid dessa stränder lade frihetskänslan djupt ner i mitt inre. Jag lever upp när jag kommer dit! Jag inspireras, jag reflekterar, jag kommer till ro.

Mjuka, vita, lena sandstränder, böljande blå-grönt hav att leka i med sin mjuka räfflade sandbotten, spännande sandbanker överallt, och glass med tuggummikula i botten…40 år sedan, men lika verkligt som vore det igår. Fortfarande finns denna frihetslängtan och frihetskänsla inför havet och dess miljöer, inpräglat i hela min person. Har jag bara den platsen på jorden så är jag nöjd och lycklig.

Att titta ut över ett hav vare sig det är morgon, middag eller kväll, överraskar och är mättat av skönhet i olika färger, nyanser och uttryck.

Spegelblankt eller böljande, ibland stormande och piskande. Skirt och disigt en tidig sommarmorgon med havsfåglarna skriande vid stranden och en stilla susande vind. Hittar en platt sten och kastar ‘smörgås’ med den…studsar några gånger över ytan innan den sjunker.

Varmt och inbjudande och vilsamt, att ta ett dopp en sommarhet dag. Drömma sig bort med tårna lekande i sanden och kroppen nergosad i en behaglig viloställning. Tång-och saltdoft i luften.Tankarna flyger iväg…långt i bakgrunden hörs skrattande barn, främmande språk, förväntansfulla röster… Boken som ligger beredd att bli läst, får vila den också.

Intensivt med små och stora lastfartyg och kryssningsfartyg som brummande och dovt seglar längs kusten. Små jollar, segelbåtar och motorbåtar med glada sommarklädda människor som vinkande susar förbi på vattnet. Glass som smälter och droppar ner på magen, doften av kaffe och kanelbullar. Klarhet och nya idéer. Lycka.

Stillsamt och vackert i solnedgångens svepande kvällsföreställning. Omslutande med ett varmt kvällsdopp i mörkret, där stillheten börjat lägga sig över stad och strand. Bara havets försiktiga kluckande hörs, och den ljumma kvällsvinden som sveper in mig likt en badrock, när jag kliver upp ur vattnet. Ro.

Storslaget med sina vackra skiftande panoramaföreställningar i ljusaste pastell till varmaste brinnande kulörer. Skönhet!

Sanden tröstar och svalkar en het dag, och känns mjuk och trygg under fötterna när jag inte riktigt vet vad jag skall ta vägen. Slipade stenar som rullat in med vågorna, ligger som stora karameller på stranden, rasslar när jag går i dem, och känns varma och rofyllda mellan mina händer. Vinden som tjuter och rufsar i håret, och överröstar de tankar jag vissa dagar inte orkar med. Tröstar mig för en ny morgondag.

Böljor och kaskader av vatten som majestätiskt, våldsamt, dånande som i ett raseri, stormar in över bryggor och stenar, och visar sin makt och outgrundlighet. Ingen kan tämja vattnet! Vinden och havet är vänner och går tillsammans! Ställer upp för varandra.

Detta……allt detta, är såå SKÖNT, och såå mättat av SKÖNHET!

/ Karin

Not: Bilderna är tagna i Tisvildeleje, sommaren 2007. Dessa är de första bilder jag tog i min nya hobby-Foto- och med min mobiltelefon. En dag vid havet, sittandes på lilla bänken ovan, med utsikt över Kattegatt, bara visste jag att jag skulle börja fotografera.Jag hade inte gjort det sedan barnsben, men ville gärna ha en hobby att gå upp i. Mobilen fick stå till tjänst till en början.

För fler SKÖNA bilder, klicka HÄR!

Trädgårdstema – "FÖRE & EFTER", och lite goda Ingefärsmuffins!

Jag hade ju tänkt vara med i Maria´s Trägårdstema som denna veckan är “FÖRE och EFTER”. Nu har jag legat några dagar efter, hela veckan själv, med allting, så även detta temat! Men här kommer nu i alla fall mitt lilla bidrag. Taget i min förra trädgård i maj-08. Snart kommer den tiden igen, när allt börjar slå ut …Hoppfullt att tänka på!

FÖRE Förgät-mig-ej-knopparna slog ut…(ja ok, lite under också)

“Omsluten av moderväxtens armar, tittandes ut i Blomsterriket” /Bildtext KW.

…och EFTER Förgät-mig-ej-knopparna slagit ut!

“Och de nominerade till ‘Majblomman’ är: Fröken Förgät-mig-ej” / Bildtext KW.

Bättre än så här blev det inte denna gången!

Nu till nåt annat smaskigt…!

Till alla er som älskar *INGEFÄRA, denna nyttiga och hälsobringande krydda (sägs det i alla fall), kommer jag med ett recept som jag själv knåpat ihop ikväll. Jag blev faktiskt riktigt nöjd med det. Det är kul att experimentera lite. Håll till godo!

För att nu matcha till trädgårdstemat, trots att det egentligen är två olika saker i samma inlägg, så visar jag en FÖRE-bild här. (hmm, jag menar inte förebild)

…och en EFTER-bild här. Tyvärr flöt de ut något för mig, runt formarnas kant, men smaken är det absolut inget fel på ;-) Här är receptet, för den som så önskar.

Äpplemuffins med Ingefära!

INGREDIENSER:

200 gram smör eller margarin
3 dl socker
3 ägg
1 dl vatten
4,5 dl vetemjöl
1,5 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker
1 tsk mald ingefära
3/4 dl rörsocker (fd.råsocker) + 3 msk rörsocker till garnering ovanpå, innan de sätts in i ugnen.
6 st små syrliga äpplen

TILLVÄGAGÅNGSSÄTT:

Sätt ugnen på 200 grader, och placera ut 12 st muffinsformar i papp på en plåt, alt. muffinsplåt som rymmer 12 st muffinsar och sätt vanliga bullpapper i dessa.

Rör ihop smör/margarin och socker luftigt. Tillsätt äggen ett i taget och rör om. Smaksätt med vaniljsockret. Häll i vattnet. Rör i mjölet, blandat med bakpulvret. Undvik att röra för mycket, utan rör bara precis så att det blandas.

Fördela smeten i formarna. Skala äpplena och kärna ur och klyfta varje äpple i 4 delar. Häll rörsocker i en djup tallrik och blanda i ingefäran. Se till att inga klumpar av kryddan finns kvar. Blanda ner äpplebitarna i blandningen och rör om så de riktigt suger åt sig sockret och ingefäran. Stoppa därefter ner två  stora äppelklyftor i varje fylld muffinsform. Strö över mer rörsocker för en knaprig yta.

Grädda dem mitt i ugnen i ca 20 minuter.

Sikta gärna över lite florsocker strax före servering, och/eller bjud dem ljumma med vaniljvisp till.

*Vill ni läsa lite mer om den omdiskuterade nyttan av Ingefära och andra av Julens goda kryddor så klicka HÄR!

“En trött, mjuk och len, liten rosenknopp, vilar sig lite…”Bildtext:KW.

/Kram Karin

Blooming Friday – Lite blomstring kvar…det är ju Skåne!

Hej på er alla!

Efter den kraftiga höststormen härom kvällen/ natten så trodde jag inte att så mycket skulle vara kvar i min trädgård att visa till  ‘Blooming Friday!’ Men, titta här nedan, vad jag fick fotat idag på uteplatsen. Livet med sin växtkraft är stark! Blommorna står där i ur och skur, genom frostnätter, och kyla. Rosorna är fantastiska! Varje dag hittar jag nya knoppar på flera av plantorna. På det viset har jag nästan alltid ett par-tre rosenblommor som blommar samtidigt därute. Det är härligt!

“Ny blomning och rosenknoppar” 

“Jag tycker denna rosenknopp ser så belåten ut!”

“Ännu en livskraftig rosenknopp i November”

Gullriset som jag tyvärr drog upp för tidigt innan de hunnit sätta sina frökapslar –kanske bara bra för spridningens skull men frökapslarna ska vara vackra, sägs det - ligger nerhuggna i den stora zinkbaljan, solhattarna har tackat för sig och bara efterlämnat knappen på hatten kvar. Lite vissna rosenknoppar med nypon sitter fortfarande på sina stjälkar.

“Rensat gullris” 

“De kära solhattarna pryder trots att de är vissna”

“Även en vissen rosenknopp har en liten färgad mössa kvar ovanpå nyponet”

Margeriten har börjat sätta blommor igen, bara några få, men ändå, och Husarknappen blommar lika ivrigt som den gjort sedan början på april och är långt ifrån färdiga att lämna in.

“Margeriten – en livskraftig blomma som återkommit flera gånger i sommar”

“Husarknappen fortsätter toppa listan som Uthålligaste Blomman”

Jag blir så glad över att titta på dessa uthålliga växter, som får sitt vatten från himlen, och annars ingen direkt omsorg nu i det kalla vädret. Livet är så starkt! Inte bara hos växterna, utan hos oss också. Livet släpper man inte förrän man blir så illa tvungen. Livsviljan är något oerhört starkt.Den kan kuvas, men med lite omsorg så kan den resa sig igen och fortsätta streta på. Tack och lov för att det är så, så inte allt skulle mätas efter ens eget tålamod, eller uthållighet, för det kan ju verkligen skifta.

“Höstastern kämpar på trots att kvistarna börjar gulna”

“Pipörten har vuxit så det knakat i sommar och blommar  också fortfarande”

Jag ser mycket på djurprogrammen på Animal Planet. Där finns djur som vansköts,misshandlas, och lider oerhört men ändå är så goa mot dem som räddar dem. De släpper inte heller livsviljan så lätt. Många av dem överlever de mest otroliga situationer och svåra skador. Det är livsviljan som är så stark, och som är nerlagd i både natur, djur och människa, ja hela vårt klot. Som en del i något mycket större! Pusslet ni vet?!Fascinerande och trösterikt att det är så, mitt i allt elände runt om. Livet är den starka segraren, för det allra mesta! Trots de mest bedrövliga omständigheter och smärtsamma upplevelser.

“En växt´s nedgång kan vara vacker”

“Vackra röda taggar ståtar denna rosen med”

“Blodröda taggar ger en fingervisning om vad som kan hända om man inte är försiktig”

  “Kärleksörten håller sig fortfarande vacker och tät”

Livet är en vacker gåva!

önskar jag er var och en! / Karin