Snart går flyttlasset...

Nu ser det ut som om vi äntligen skall kunna flytta till Helsingborg. I 2,5 år har vi stått i kö hos allmännyttans bostadsbolag. Privata hyresvärdar har inte tittat åt våra ansökningar. Det är ju deras tid nu och de väljer vem de vill som hyresgäster. Inte är de tvugna att ge lägenhet åt två låginkomsttagare då. Det är bara att inse och acceptera.Men det är härligt att plötsligt vara de som har första tjing på en lägenhet! Vi har ju sökt många andra, men det har alltid varit någon med längre ansökningstid än oss, som fått den. Nu senast var det personen framför oss i kön, vi var nummer fyra. Men nu är det vi. Hurra!!
Så glad jag är!

Av olika skäl är det kort inflyttningstid till lägenheten, så redan 1 juni skall man kunna ta den om man vill ha den. Då är det ju lite som måste lösas rent pratiskt, för att det ska låta sig göras. Vår lägenhet- en 4:a- behöver hyras ut på en gång, utan uppsägningstid, och på den vill våra grannar rakt över i trappuppgången gärna nappa! Jättekul!. De älskar området, gatan och omgivningen runt huset, och vill så gärna slippa flytta härifrån för att de behöver en större lägenhet. Så de flyttar in i vår lägenhet. Men då behöver de också någon som kan ta deras 2:a på en gång, utan uppsägningstid, så de slipper dubbla hyror. Hyresvärden är naturligtvis informerad och gör sitt, och vi får hjälpas åt att hitta hyresgäst i rappaste taget nu.
Det kan ju bli ett problem som gör att vi inte kan flytta, men jag tror ändå inte det. Här i Höör är det högt tryck på lägenheter, då kommunikationerna till städer som Hässleholm, Lund och Malmö är täta och fina. En tvåa är dessutom ofta lättare att hyra ut än en fyra och många ungdomar vill säkert ha en sådan. Så nu ska vi ragga...

Och samtidigt skall jag packa, det tråkigaste som finns. Men med lite struktur och god märkning av kartonger är det sedan bara på flyttdagen  satt bära in dem i rätt rum i nya lägenheten. Tur att jag rensade ut så mycket sist vi flyttade för tre år sedan. Men visst har det fyllt på sig igen hmm....Jag är ändå optimistisk . Vi ärå trötta på att bo i denna lilla håla där ingen av oss trivs längre, så bara lyckan över att få komma till en stad-civilisationen-igen, och med havet nära inpå, motiverar
mig starkt i packningen!!


Jag vägrar tänka tanken att allt inte skulle gå i lås...(som förra gången vi hade chans att få en lght) Nej, jag tror det skall gå bra, det gör jag verkligen.Lägenheten vi flyttar till är en marklägenhet med två uteplatser-en åt söder och en åt norr-3 rok och i norra delen av Helsingborg. Visst hade jag gärna bott närmre stan men vi orkar inte vänta så mkt längre nu. Vi vill bara dit nu. Det får bli en flytt igen om ett par-tre år isåfall. Det går bussar ofta, ner till stan, så vi sitter inte i sjön.

Sen är det ju spännande och se vilka grannar man får...Nu har vi varit så bortskämda med ett äldre par i vår fastighet som vi blivit så goda vänner med och umgåtts med på fritiden. De har också passat vår katt så snart vi skulle bort några dagar. Det har varit guld
värt och hur uppskattat som helst. Kattpensionat är minsann inte det billigaste att lämna in katten på...


Dessutom lär det bli både gråt, jamande och olyckliga miner hos vår lille katt som nu måste bli innekatt igen. Bostadsbolaget tillåter inte katter att gå lösa i områdena. Det kan jag gott förstå- men det gör ju inte katten. Han har haft ett ljuvligt spännande och fritt liv där vi bott nu. Kunnat gå ut när han velat, dessutom rätt ut i skogen och ner till en liten sjö. Lycklig har han återvänt hem för att dricka mjölk, äta och få lite uppmärksamhet och sedan ut igen. Tills vi kallar in honom på kvällen
- han kommer lydigt när vi ropar även om han kan vara långt borta.


Nu blir det koppel om han vill ut på promenader, och uteplatserna som enda tillåtna utezon- i koppel där med. Tråkigt men vad gör man? Han var innekatt i 7,5 år tidigare men har aldrig varit så lycklig och harmonisk som de tre sista åren då han fått springa ute som han vill. Ja, det är förändringstider även för honom. Vi hoppas
det skall gå bra för honom. Kanske får vi skaffa en liten kattkompis till honom...



Nu kan jag inte hänge mig så mycket mer åt skrivandet och det har redan blivit allt för långt. Nu ska det packas böcker.Ska försöka uppehålla bloggskrivandet trots flyttbestyr dessaveckorna, och läsa av eventuella meddelanden och utlottningar. I möjligaste mån vill jag förstås hinna gå in på era sidor men vet inte om jag hinner med, så syns jag inte av så mkt så vet ni varför.  Jag blir mer aktiv igen efter flytten. Håll gärna tummarna för en bra lösning med hyresgäst till 2:an till månadsskiftet. Hej
så länge och var rädda om er!! / Kram Karin