3 september 2009

Tankar från en utsliten själ och små saker i mitt hem jag gillar

 myspace layouts
Idag är det en grubblardag, tankarna snurrar runt...lite filosofiskt tänk... Modet sviktar lite, tillfrisknandet har gått med pyttesteg framåt men dock framåt, tom så att jag kunnat märka det lite grand...Den senaste månaden så pass att jag nu tillsammans med Försäkringskassan kom överens om att börja arbetsrehabilitering med 10 tim/vecka i höst. Men sen ett par veckor tillbaka är det som om jag åter kommit tillbaka till där läget var förut....kroppen värker, ångesten ligger på ständig lur i bakgrunden och jag har bara sovit 2,5 timme inatt. Var det inte som jag blivit bättre den senaste månaden?
 myspace layouts
 myspace layouts
 Denna spegeln älskar jag, med sin ornamenterade ram.
Här skymtar sovrummet - det fridfullaste rummet i huset
myspace layouts

Medicinen jag tar hindrar mig effektivt från att sova. Jag är pigg som en lärka när jag skall sova och likväl sover jag inte en gnutta på dagen, vilar gör jag förstås och det är bra, det behövs. Många små pauser under dagen och vilolägen. Sover sällan mer än 4-6 timmar per natt i bästa fall. Medicinen som skall hålla mig uppe och borta från det 'svarta mörka hålet' har sina effekter. Både bra och dåliga förstås. Konstigt att bli så 'speedad' i kroppen av en medicin. Jag är inte stirrig eller nervös men inte heller normalt trött som efter en arbetsdag eller en vanlig fysisk ansträngning. Onormalt trött ofta, vanliga saker som handling, diskning, socialt umgänge fodrar enorma mängder av kraft för att bli utförda. Men gällande sömnen så ger ju en  rejäl dos sömnmedel ibland god effekt och så får det bli, men inte för ofta, för jag är groggy långt in på förmiddagen efter.
 myspace layouts
 myspace layouts
 Det blir många små stunder av vila på en dag.
Så skönt då att lägga sig på sängen
och njuta av rofylldheten i rummet.
myspace layouts
Ibland hänger jag inte riktigt med hur jag plötsligt hamnade i denna sitsen. Jo förståndsmässigt men inte känslomässigt. Att ex. måste ta denna medicinen för att hålla näsan över vattenytan överhuvudtaget och få någorlunda lindring för spänningarna och smärtorna som finns i kroppen hela tiden. Och den förlamande tröttheten in i märg och ben, inte bara av sömnbrist men av total utmattning. Känslan av att gå och känna sig sjuk hela tiden men inte ha någon feber eller infektion. Jag som knappt behövt ta en Alvedon förut, och absolut inga sömnmedel eller andra mediciner.
Då kan jag på ett vis sakna den jag var för fyra år sedan, innan jag blev sjuk; sprallig, lätt för att hålla många bollar i luften och ha koll på hela tillvaron, projekt och samordningar igång hela tiden och ett minne som ett datorchip. Kraft och uthållighet och en stor portion envishet för att ta sig igenom hinder på vägen. Bestämda svar och åsikter. Inget var i princip omöjligt. Redo dygnet runt för femtielva grejer som omgivningen ville ha hjälp med. För jag hade ju inga barn så jag hade ju 'massor av tid över' enl en del barnfamiljer i min omgivning. Jo,jaha men nej!
myspace layouts
myspace layouts
Vid sängen står en sekretär från min mormors mor
-ommålad många gånger och sprucken i sidorna efter många flyttar.
Det spelar ingen roll-jag skulle aldrig göra mig av med den.
Istället för listor fyllda med vad jag skall göra,
 har jag nu små kära ting på hyllan bla mina första skor som liten
Slitna men älskade saker.
myspace layouts
Är man en engagerad och lite idealistisk person, så sitter man inte bara på baken och tar det lugnt. Då är det full fräs hela tiden. Ingen 'lyxig ledighet' här inte. "Men du bestämmer ju själv" - Jo, eller gör jag verkligen det? "Den behöver hjälp och så är det ju där jag bör ställa upp och, sedan kan jag ju bara inte tacka nej när jag inte har några barn, då blir det onda ögat från mammorna...och så var det ju bara det...ja och så det...och det lilla som inte tar nån tid...och flyttstädning där och väninna med ryggproblem, hon måste ju få hjälp, och det lilla där borta-det tar ingen tid alls och alla förfrågningar 'du som inte har familj att tänka på, skulle du inte kunna...........?' Goda anledningar hela tiden att vara igång. Egna behov då? Nja jag har det rätt bra, finns de som har det värre, livet är till för att hjälpa andra. Behöver du inte själv hjälp då.?...ne-ej, inte i jämförelse med de som har det värre, jag är van att klara mig, jag är stark. Skulle jag ändå emellanåt känna att det blev lite mycket för mig, så hittade jag ju inget legitimt skäl för att vara ledig, 'du har ju inga barn, tänk på barnfamiljerna'. Nästan så det blev ett skällsord för mig vissa stunder att höra sånt.
myspace layouts
myspace layouts
Från sängen ser vi denna tavla som betyder så mycket för oss
och som vi fick i bröllopspresent av en god vän som själv tecknat den.
 Så här vill vi bli när vi blir gamla; trygga, tillitsfulla, accepterandepga vad livet lärt oss tillsammans.
myspace layouts
Ibland önskade jag faktiskt intensivt, att jag hade det och kunde säga det, för att inte måste ställa upp och vara igång hela tiden och ha ett legitimt skäl för att slippa vara allas hjälpreda ständigt och jämt. Ännu värre var det ju när man var singel- för fem år sedan och bakåt...Visst har barnfamiljer mycket att stå i, men därmed inte sagt att ensamstående eller barnlösa inte har lika mycket att stå i. Då har man ofta pressen på sig att ställa upp i tid och otid, som gör att jag faktiskt pressar mig utöver vad jag eg orkar eller vill. Och av rädsla för att uppfattas som egoistisk i andras ögon om jag skulle säga nej, så fortsätter jag mitt 'hjälparbete', naturligtvis också för att jag vet att det trots allt hjälper någon annan. Fel tänk hos mig och fel tänk hos andra.
myspace layouts

 
myspace layouts
En söt klocka i fransk shabbychicstil är en vacker påminnelse
 om tiden. På natten ligger jag och lyssnar till dess rofyllda tickande.
myspace layouts
myspace layouts
Har man då levt sådär i all sin vuxna ålder upp till medelåldern då är det kanske inte så konstigt att man mår som man mår? Och det tar tid...men med fyra års sjukersättning och långt ifrån frisk och Försäkringskassan i hasorna som säger till mig 'att till september 2010 måste du vara frisk'. Rakt på sak levereras det. Sen får jag ingen ekonomisk hjälp mer. Men om jag inte är frisk då? Och om jag inte kan bevisa att detta tillståndet kommer att vara kvar i någon form*för all framtid"-som är kriteriet hos Försäkringskassan för att få vidare sjukersättning/sjukpension.Vad gör jag då? Fyra år av sjukdom...kanske är jag rent utav bara halvvägs i mitt tillfrisknande? Det vet man inte. Blir jag utförsäkrad så måste jag söka jobb-helst på heltid för annars får jag inte 6000kr från a-kassan i månaden utan bara 3000kr och det kan vi inte leva på, då min man har en låg lön inom handels. Varför skall det vara så krångligt att leva lite normalt som människa?

myspace layouts
layouts myspace


Vid frukostbordet påminns vi om dessa kloka och sanna ord
vackert broderat på linnetyg.
Det gäller att ta fasta på de goda orden för att bevara friden
både inombords och mellan varandra.
myspace layouts
Nej saknaden sitter inte så djupt trots allt. Livet förut var inte ett hållbart sätt att leva, det märker jag ju nu, och då är det inget att egentligen sakna. Men funktionerna i kropp och sinne som minne, koncentration, uthållighet, fysisk styrka för vanliga vardagliga saker och ork för ett hyfsat socialt umgängesliv. Det saknar jag. Kanske saknar jag 'duktiga jag' också, om jag skall vara helt ärlig, som orkar, förmår, kan. Kan jag acceptera ordet 'svaghet' utan att själv förpassa mig till ett skamfyllt tillstånd av totalt beroende och utblottning. Svaghet är inget ont-det är naturligt, och beroende är inte heller något ont utan en tillgång när det behövs.
myspace layouts
myspace layouts
Lasse Åbergs tavla "Vänner". Visst var det lika barn leka bäst?
Accepterar vi varandra och oss själva så går vi ihopa.
myspace backgrounds images
Förstår ni hur jag tänker... men grubblerierna och stressen över de hårdnande kraven blir en tung börda att bära när man är sjuk och behöver kraften till så mycket annat, tillfrisknandet i sig. Nej, grubblerierna kan vara en återvändsgränd, men kan faktiskt leda till nya reflektioner också.
Det händer rätt ofta för mig.
Just nu får jag sätta allt i relation till hur jag har det denna dagen, denna timmen och påminna mig själv om att orsaken till det, har sin grund i många års förlopp av för hög belastning. Många år. Då är det kanske inte så lång tid med fyra år eller ens några år till, i rehabilitering och återhämtning.
myspace layouts
 myspace backgrounds images

I mitt kök hänger denna söta shabbychichylla
och till vänster står en gammal kantstött bringare av kungligt
danskt porslin som jag fått från min mamma. Den lilla ängeln
-en ljusbärare-har varit min mormors och påminner mig om henne
Lilla skålen med blomstermönster hittade jag
förra veckan på en secondhand. Jag tror jag skall fylla den med
små mannaord-man får dra en lapp och läsa nåt fint.
Kära slitna saker som man blir så glad av att se på.
myspace layouts
Jag är nog som en loppispryl tänker jag, sliten, tilltufsad men går att använda ändå i sinom tid. Kanske gillar jag hela loppisgrejen för att det inte är 'slit och släng' utan 'slitet men återanvändbart'. Och så också för en utsliten själ. Lite varsam renovering och ny färg så kan den trots allt se fräsch ut, ja tom vara 'shabbychict' modern.
Det får jag vara...och låta mig varsamt renoveras...det kommer en dag när skavankerna inte syns fullt så tydligt...när färgen,  glädjen och orken kommit tillbaka lite mer. Ja vissa förberedelser är redan gjorda...avslipning av gamla tankemönster, inoljning av barmhärtighet, förståelse och acceptans gentemot sig själv och sin situation, med etiketten 'Livsglädjen' på burken. Inte på samma ytliga vis som förut, utan djupt mättat in i materialets alla fibrer, som är jag.
myspace layouts
myspace layouts
myspace layouts
Not: Jag är inte ute efter att skuldbelägga barnfamiljer i detta inlägget, utan skriver endast utifrån de erfarenheter jag gjort och de normer som fanns i den miljö och sammanhang jag vistades i under många år fram till sjukdomsdebuten.

10 kommentarer:

  1. Jag känner så väl igen mig i dina tankar. Är lika dan säger aldrig nej, ställer alltid upp. Kortfattat så har jag blivigt utnyttjad av både vänner, familj och arbetsgivare än idag fattar de inte vad de gör eller gjort, jag är frisk jo pyttsan , går man inte och klagar hela tiden så vet de inte om hur man mår. Utan tror att jag är sstålkvinnan eller nått. Vart fans mina behov, jag har varit tillbaka i arbetslivet ett par år men än i dag kan jag inte tala med flera samtidigt utan att bli disstraherad, tittar inte på folk då jag är ute och handlar, avskyr mobilen som gör att man alltid måste vara på. Ja listan kan göras lång. Ville bara säga att det är skönt att läsa det du skriver om. för i bland känner man sig ganska ensam med det som gnager än, jag har fortfarande svårt att somna om nätterna. Kämpa för din rätt äe det jag kan säga, tyvärr har jag inte gjort det. Kram

    SvaraRadera
  2. Hej Karin..Skriver strax efter den bloggerska jag följer mest..du är inte ensam i dina tankar,eller dom känslor som du har.Att läsa dina ord i dag är som att det kunde vara mina egna förutom att jag då har barn..Detta jagande gör inte en människa frisk,inte heller ger det ,det som dom tror att dom gör bra..Alla människor är inte lika..det är som på min praktik,,Jag är 50% sjukskriven och 50 i en aktivitet.Min arbets ledare tyckte det var jätte konstigt när jag kom och sa att läkaren sjukskrivet mig på heltid denna vecka,,Hon sa " men jag trodde du var frisk nu" Då förstår man att förståelsen och empatin för andra sitter väldigt långt inne Hos en del..men vad har man för val nu,,inte mycket..Men jag försöker att inte tappa hoppet..Skall ju äntligen få komma till en smärt klinik,,Har äntligen fått klartecken från två Psykiatriker att det är inte mitt huvud det är fel på..kanske detta Ekorrhjul snart slutar snurra,så jag kan ta dagen i min takt välja det som passar mig och inte bara göra det som någon annan bestämmer åt mig..Tusen tack för dina ord i dag att du öppnar dig så..Vi är många..Kramar till dig från mig..Susanne

    SvaraRadera
  3. Vilken fin blogg du har. Hittade hit genom goa Corrina.
    Så mycket tänkvärt du har skrivit om.
    Håller verkligen med dig i mycket du skriver.
    Kommer gärna tillbaks då jag känner mig friskare.
    Kram

    SvaraRadera
  4. Hej Karin ! Så roligt att träffa dig i HÖÖR din filur. Detta fixade du bra eller kanske det var ett lyckligt sammanträffande. Har nu läst dina rader som var rätt mycket, det är inte lätt att bli av med den piskan som har piskat kanske i många år, ofta vill man ju inte klä tankar man bär i ord men detta kan du,gott för dig o kanske detta hjälper många. När du nu har med egen kraft o medicinsk hjälp kommit en bit på vägen otroligt då kommer en annan piska. Men om man bara fick ta det i sin takt o med något som ger dessa timma glädje, tror jag kanske i min enfald att det är en bra sak,men det är så mycket som skall falla på plats. Miljön arbetskollegor o arbetet, förstod det som om du kanske just funnit något du kunde tänka dig, just friheten ibland blommor o då passar en Handelsträdgård. Mina tankar följer dig på vägen o min önskan är att du skall få inre frid o ork att låta dagarna bli bara DINA. Du är BRA för den DU är ibland behöver man medicin för att kunna hjälpa sig själv,men att inte få sova kan slita mycket, men vem förstår offtas dom som har haft eller har nära som sliter med dessa problem. TANKAR på med massa gotankar till kvällen o för framtiden. Så flott bloggen är, kommer snart o hälsar på igen Tack för att vi får titta inom o njuta o även få tankeställare.

    SvaraRadera
  5. Tidig morgon tittar inom, dagen i dag är din hoppas den formar sig till just DIG. Glömde totalt av att säga så mycket fint du har format ERT hem med, tavlan som tecknades till ER den var FIN o så tänkvärd. Gillade spegeln o titten in till rofylldheten där. Allt gott till Dig hoppas Ni får en goer helg, i Götet blåser det sååååå men tar mig en tur ut, måste ha litet luft KRAM från Mona

    SvaraRadera
  6. Japp, jag hittade den på brödet o fiskarna som är min favo butik/loppis. Det är många som hittat dit så det gäller att grabba det man hittar. Saker som är vackra är en fröjd att vila ögat på det gör mig lycklig iaf. Du ser vi är inte så ensamma som vi tror men oftast så pratas det inte öppet om vad vi känner och går igenom. Jag hoppas att du fått en bra helg om inte så hoppas jag att du får en bättre helg. Kram

    SvaraRadera
  7. God morgon=)
    Vad kul att du vill vara med och tävla!!
    Lycka till=)
    Kram Maria

    SvaraRadera
  8. hej Karin, vad roligt att du hittat till mig! Förstår att du har mycket att grubbla på och jag har inga kloka svar men jag vet att trädgården är en "fistad" och hoppas att du orkar genomföra dina trädgårdsprojekt,att de ger dig ny energi och glädje, inga måsten. Hösten är en perfekt tid att planera, krypa upp i soffan med trädgårdstidningar och insupa inspiration. Sedan när våren kommer har man kanske ändrat sina första planer då de fått gro och växa och man kanske insett att det är bättre att göra si eller så. Det är bra att det får ta lite tid och jag tror de, om något, kan hjäkpa dig att hitta tillbaka till energin och livslusten! Lycka till, kram Jenny

    SvaraRadera
  9. Tack för titten inne hos mig. Du tog med dig awarden in till dig,kul.Det du skriver om har jag också gått igenom,och många med oss vad jag ser hos dig på kommentarsrutorna.Detta hände mig för tre år sedan,och det är inte bra än. Är liksom extra känslig för stress od hela tiden.Men det är "bara" att försöka gilla läget och försöka hitta sin rytm i livet,inte alltid så lätt.Fin blogg du har,tänker ha med dig i min blogglista om det går bra. Sköt om dig vännen,du är inte ensam. Kramar på dig. Ulrika

    SvaraRadera
  10. Hej Karin!
    Tusen TACK förbrevet som jag fick i dag. Blev så glad över att höra ifrån dig. Jag har ju inte ens vetat att du haft en blogg,, men nu har jag varit inne och läst och de skriver sååå bra och har en sådan enormt fin blogg.
    Nu kommer jag att följa dig här och lovar att tänka på dig extra i bön.
    Tänker ofta på när du och Catharina var här på en liten visit, det var så roligt, men nu har du/ni tydligen flyttat längre iväg. Men det viktigaste är ju att ni trivs och det gör ni ju.
    Hoppas verkligen att det ska gå framåt för dig med stora steg.
    Sänder med en stor varm kram full med kraft och styrka från livsnjutare.
    http://blogg.aftonbladet.se/2427
    Kram Gunborg.

    SvaraRadera

Tack för alla små rara ord och kommentarer här. Välkommen tillbaka!
/Kram Karin


Related Posts with Thumbnails
 
". html>