Knoppigt & bulligt av olika slag ...

Fortfarande håller de ljumma vindarna i sig och solen strålar. Det är sköna sensommardagar eller tidiga höstdagar hur man nu väljer att se det. Då vi hos oss inte har hunnit att bygga upp våra uteplatser med så många växter ännu, så letar jag flitigt efter något som ändå kan pryda mitt köksfönster. Det är aldrig roligt när vasen står tom där för länge. Och inte vill jag plocka bort den heller..den är söt och jag vill att den skall fyllas med något. Det enda som kunde fylla ut ordentligt i fönstret nu var några apelkvistar, som hängde långt över staketet. Dem knipsade jag av och satte i fönstret istället. Genast såg det "klätt" ut där igen. Inte så naket. Tänk vad lite grönt och någon färgklick kan göra för helhetsintrycket.

Det är med visst vemod jag ändå konstaterar att snart är blommornas tid över för denna säsongen. Nu blir det kalare och kallare. Sånt är livets gång. Samtidigt så tänker jag att om hela naturen får kläs av och vila, så får jag också ta det lugnare. Jag behöver inte uppfylla så mycket, prestera, vara så aktiv...vintern gäller oss människor också om vi bara kunde inrätta vårt liv efter det , lite grann åtminstone....

På andra sidan staketet har nyponrosornas rosa skira blommor övergått i bulliga nyponbär i illröd färg. Vilken pampig avslutning för en blommas säsong. Vill vi kan vi ytterligare formera den genom att göra nyponmarmelad. Fast det övergår nog ändå mina horisonter av vad jag tycker att jag kan. Är det inte lite krångligt med de bären? Kärnorna ska ur, nyponpulver kliar...osv. Nä, de får hänga kvar och pryda ute istället.

 

Vackert!

De glänser och skimrar och gör en fantastisk sorti.

Snett framför dem står de överblommade buskrosorna. De har kämpat på bra hela sommaren.

Nu får de sätta bär...men...är det inte..jovisst , det är det! En av buskrosorna vill inte ge sig...och ytterligare en liten längre bort. Här ska det blommas lite till om de får bestämma, och jag nästan hör dem säga till mig , att ta nu hand om mig lite extra så jag kan blomma en sista gång till innan vilan. - Oh, tack ska du ha, så härligt att du vill det! Jag skall vattna dig varje dag och hålla utkik efter dina vackra blommor.

Lite blomstring kvar...

På vänster sida i rabatten står en växt vi köpte i somras och planterade, men nu har vi glömt namnet. Jag vill gärna ha över den tillsammans med den blåa hortensian till baksidan istället där blommorna ska gå i dessa kulörer. Framsidan skall ju bli mer exotisk och varm trädgård med allt mellan gult och rött i färgerna. Klara, intensiva toner. Lite limestänk, brunt, kanske nåt silver får dämpa det intensiva på sina ställen.

Och denna blomman blev mer rosa än röd -den fina Pipörten - så den får nog flytta lite.

Så här ser den ut från lite olika håll. Det är en mycket skir och söt blomma.

Här ser de kraftiga ut men i verkligheten är de mycket skirare och luftigare.

Och så ytterligare en söting i den knoppiga skaran...

 

Idag kom jag att tänka på en gammal rund damhatt, som många gamla tanter springer runt i när jag såg solhatten. Visst ser dens hatt ut som en riktigt charmig gammal tanthatt? - om man inte räknar med de vita kronbladen förstås, eller det får bli floret...?,fniss.

Idag planterade jag förresten de sista lökarna. Inte vårlökar utan faktiskt höstlökar - de rosa höstkrokusarna.

De låg kvar i en påse i köket sedan jag härom dagen planterat de andra. När jag tittade på dem såg jag att de redan börjat gro. Oj då, fort ner i jorden med dem, så hinner vi kanske få glädje av dem redan nu denna hösten. Ska bli så skoj att se färgen på dem i verkligheten, om den överens stämmer med påsens vackra bild.

Nu drar det i ögonlocken. Vi har varit borta ikväll och i morgon bitti bär det av till min läkare i Höör för ett medicinskt utlåtande till Försäkringskassan. Skall passa på att hälsa på lite goa vänner också när jag ändå är där.

Sov gott och ha en fin dag imorgon!