Upplevelsepromenaden – Den stilla Skogskatedralen

Välkommen till         Upplevelsepromenaden!          (Reviderad version 2010-02-04)

Lite instruktioner till hjälp…

Här är Du nu för att få uppleva naturen genom ljud, bilder och texter.

Läs och kika på ett parti i taget. (De olika partierna avgränsas av ett par ekollon). Försök så gott det går att fokusera på det Du hör och ser. Har Du ljud på Din dator så koppla på det så Du kan lyssna till fågelkvitter, höra porlande bäckar och susande vind, varvat med stillsam musik. Platsen är en bokskog som skiftar i de vackraste nyanser.

Med hjälp av Din fantasi, och foton och texter, samt naturljuden runt om, önskar jag nu att Du skall få göra en riktigt skön promenad i skogen och samtidigt lyssna in Dig själv.

Känner Du att något talar till Dig i texten eller bilderna så stanna gärna upp där en stund. Försök tänka Dig in i  det texten talar om och som bilden förmedlar. Använd Din fantasi  som hjälp i detta.

Du får släppa all stress och alla bekymmer och bara slappna av och ta emot lugn och frid in i Ditt inre. Låta Dig betjänas av naturens helande och rogivande förmåga.Där Du sitter kan Du få uppleva den frid och det lugn som finns längs Upplevelsepromenaden.

Kom ihåg: Du går helt och hållet i Din egen takt här. Låt Dig inte stressas, utan ta den tid Du behöver för en liten skön och avkopplande stund.

VÄLKOMMEN med på promenaden och Upplev, Lyssna, Se och Njut!

De allra varmaste och

bästa hälsningar från mig!

/ Karin Wennerhult, Fotokonstnär

Den stilla Skogskatedralen

Detta är Din stund, Din tid.

Det är bara Du här,

… förutom skogens kära små fyrbenta

och bevingade varelser…

Här kan Du helt och hållet vara Dig själv.

Du har paus nu, och Du drar in den syrerika,

friska luften, långt ner i Dina lungor,

andas in …. och andas ut.

Djupa lugna andetag.

Du känner hur hela Du fylls med ny kraft.

Hör Du stämmorna långt borta från

Skogskatedralen?

Var inte orolig, snart nog hör Du dem.

Bara fortsätt vandra …

Solen strilar lite försiktigt ner genom lövverket.

Det är behagligt ljummet och skönt.

En fin dag för en tur i skogen.

Där Du går hör Du bara Dina egna fotsteg

och prasslandet av vissna löv under fötterna.

Du går längre och längre in i skogen,

och nu kommer Du till en bäck…

Det porlar friskt och härligt här…

Plocka gärna upp en sten och

kasta den i bäcken,

och låt den få symbolisera ALLT som

upptar Ditt sinne just nu…

Föreställ Dig hur stenen plumsar i vattnet,

och förvandlas till len fin sand.

En ny start, och en ny utgångspunkt.

Läkedomens helande och mjuka platser

inbjuder Dig

till en stund av vila, renande och beröring.

Tröstar när tårarna väller fram

och lugnar svalkande

Din ömmande och skadade hud.

Porlandet från bäcken

hörs nu allt tydligare…

själen börjar äntligen komma lite till ro,

och börjar försiktigt

lyssna och ta in...

Du lyssnar nu uppmärksamt till

vattnets musik…

Låter den fylla både hjärta,

och sinne,

med lugn och tillförsikt.

Du känner hur hela kroppen slappnar av,

och de spända musklerna får vila

Ingen hör Dig, ingen ser Dig,

utom de bevingades

skönkvittrande lilla skara.

De inbjuder Dig att sjunga med lite

… om Du har lust?

De hör bara vackra toner,

så var inte rädd…

Nynna och Du ska se,

vilken glädje som bryter fram.

 

Sätt Dig vid vattnet och lyssna

till dess kluckande melodi.

Den sjunger om livets möjligheter för Dig.

Stilla, försiktigt och

utan att tränga sig på …

Frimodighetens tankar hörs dovt i bakgrunden,

där de stundtals forsar fram,

över stockar och stenar.

Vill Du kan Du resa Dig upp och

luta Dig mot trädet vid vattnet.

Känna dess bärkraft och

mångåriga trygghet.

Låta dess orubblighet och stabilitet

få ge Dina trötta ben och fötter vila.

Omfamna det,

och det omfamnar Dig tryggt tillbaka.

 
Eller gå in längs den lilla stigen

och slå Dig ner bland vitsipporna,

de små vackra skogsdiamanterna,

som andas friskhet och mod in i Din själ.

Små stjärnor som blinkar bort tårarna

i ögonvrån hos Dig,

och fyller Ditt hjärta med ljus och glädje.

Lockar försiktigt fram glädjen istället.

Det blir lite lättare att andas nu...

Titta uppåt mot trädkronorna,

som ser så mycket, som är över alla

omständigheter,

men ändå har sina rötter förankrade långt

och djupt ner i markens inre.

Föreställ Dig att Du står bredvid dem,

rak i ryggen, med fast blick och lugn

och harmoni, flödande genom hela Din varelse.

Du återtar balansen, blir förankrad.

 

Sedan kommer Du till en utsiktsplats.

Det blir gott om utrymme för blicken att vandra,

ta in, drömma sig bort,

och lyfta sig över varje band av omständigheter

som vill hålla Dig nere vid markperspektiv.

Och plötsligt ser Du

det Du inte sett förut…

Mättad går Du med lättare steg nedåt igen…

… följer den friska, klara och kalla bäcken…

Ser den vackra och inbjudande gläntan där framme,

som glittrar och ler emot Dig.

Så är Du där… vid gläntan,

där solen möter skogens ingång med ett

välkomnande, varmt och skirt ljus.

Allt glittrar, vinden viskar, och träden susar och

fnittrar förnöjt.

Vet att här får Du vara Dig själv.

Vara den lilla flickan som plockar blomma efter

blomma, till en stor bukett,

eller vara den lille pojken som hittar det

nedfallna barkstycket, och sjösätter sin

barkbåt i den porlande bäcken.

Leklust och livslust finns här!

 

Du går ett stycke bort… naturen öppnar sig.

Ingen oro finns, ingen undran över

morgondagen.

Du är i nuet, lever, gläds, förundras, drömmer,

skrattar och är lycklig. Ingenting kan här slå ner

Ditt mod.

Här är inga frågetecken längre,

inte ett uns av bekymmer, bara mättnad, vila, ro

och lycka.

Lättheten smeker Dig på kinden.

Varsamt läggs en varm hand runt Ditt hjärta.

Du är sedd.

 

Det är Skogskatedralen

som firar sin gudstjänst med Dig som

både medverkande och åhörare.

Inte påtvingat,

men med en delaktighet som är självklar,

naturlig och spontan.

Hjärtat är nu vidöppet för beröring.

Den stilla Skogskatedralen

som alltid har öppet när Du kommer,

som hör Dina steg långt ifrån

och förbereder naturen

för sin ljuvligaste sång och bemötande.

De är alltid här, de är FÖR Dig.

Du är här nu,

och ett samstämmigt möte

berör och styrker och ger liv.

En naturlig enhet, en lätthet,

en oförglömlig harmoni.

Du känner lekens sprall i benen,

och skrattgroparnas mjukhet dra runt munnen.

Ögonen blir klara och spelar glittrande

och förväntansfulla i Ditt avslappnade ansikte.

En kärlek så stark omgärdar Dig,

att Du tror Du snart svävar…

Här är det fullkomlig Frid

Lycka och Glädje.

Du behövde inte göra så mycket,

BARA VARA,

naturens tjänare kom Dig till mötes,

och mättade Ditt inre, la sina armar runt Dig,

gav Dig en mjuk kram och styrkte Dig.

Viskade genom vinden sina tröstande och

hoppfulla ord.

En enda blick från Dig och,

de var där vid Din sida, och mötte Din blick

med fullständig ro och acceptans.

En flyktig tanke i ditt sinne,

och Du såg en lösning…

Enkelhetens bord var dukat,

med storhetens ljuva och välsmakande frukter.

Du åt Dig mätt och drack Dig otörstig

från det klara källsprånget.

Lät Dig beröras.

Lät Ditt inres strängar få spelas

av en skicklig Mästare.

 

Skatter, dyrbarare än något annat,

gavs Dig helt fritt!

Berörd och med gåvorna i Din hand,

går Du vidare och bjuder in en annan trött själ

till Skogskatedralen.

Du kan bara inte låta bli.

Det Du har fått för intet, ger Du för intet.

Det är Livet, i sin dyrbaraste form.

Den innesluter alla och utesluter ingen!