Skogen vaknar till liv runt knuten

För 10 dagar sedan (jag ligger lite efter med mina blogginlägg):

Bostadsområdet vi bor på är omgivet med fantastiska grönområden. Det är guld när man har hund som skall ut och rastas. promenaderna blir rena njutningsstunder,och man får möjlighet att se naturens olika skiftningar längs med året.

Det är något mycket speciellt varje år när träden börjar blomstra och slå ut. Det blir en sådan prakt, en värme och ett påtagligt liv i naturen igen, och då upplever jag alltid att NU ÄR VÅREN HÄR PÅ ALLVAR! Det är inte några blommor på marken som råkat slå ut före de ska utan skogen bekräftar att våren är här.

När träden står i ett vitt flor är det så vackert, ja nästan magiskt. Har jag inte fel för mig så är det Slånen som blommar här, och på många andra ställen, med massvis av vita blommor på sina annars rätt kala grenar.

Min fantasi är alltid påslagen; ett av mina viktigaste redskap i fotograferingen. Jag kan se bilder inom mig långt före jag ser dem i verkliga livet. När jag gick förbi dessa stora buskage och träd var det som att jag befann mig bara ett stycke bort från ett snöbeklätt vackert berg i Alperna.

Kilimanjaro, Sockertoppsbergen i Kina, Mount Everest…eller var jag nu skulle vilja befinna mig. I fantasin kan jag snabbt åka dit en runda, och naturen runt om mig kan få agera kuliss.

När Björken slår ut sina små vackra hjärteblad, och den skira grönskan fyller trädet, då kan jag inte se mig mätt. På nästan alla ställen jag bott på, så har jag haft en Björk utanför mitt fönster och kunnat följa dess utveckling. Dock inte nu, men Björkarna är bara ett par hundra meter bort nu, så det är ingen konst att lätt ta sig bort till dem.

Det är så kul när man han hund, för det går verkligen att njuta tillsammans med den, som vår söta Kajsa. Hon kan också bara ställa sig och njuta ett tag...tittar upp på mig, ler...och fortsätter njuta. Jag fotar mycket ibland på promenaderna och då är hon så duktig på att stå still och invänta mig VARJE GÅNG. Sedan fortsätter vi strosa framåt i lugn takt.

Mellan några träd fick jag syn på dessa skira blomstergrenar, mot ett "kamoflaugemönstrat" träd. Jag gillade kontrasten väldigt mycket!!

Den spirande grönskan överallt bäddar verkligen in oss i värme och samhörighet/tillhörighet. Man vill inte gå därifrån. Det är vila, avkoppling, lite hemma-känsla om ni förstår vad jag menar?

Lönnbladen är fantastiska när de slår ut. Röda bladknoppar med limefärgade blomklasar innan allting växer till sig och blir vackert grönt. Verkligen ett skådespel!

Äppelblommor på ett i detta fallet vilt äppelträd. För mig hänger de ihop med sommar, avkoppling, hängmatta, en god roman och ett glas hemlagad jordgubbssaft.

Glädjen över våren med dess mängder av olika dofter är som ett paradis för Kajsa. Det är hennes första vår och mycket nytt och härligt att ta in. Vad hon älskar detta!

Stora pinnar är det som gäller för Kajsa. Ibland ända upp till 2 meter och riktigt tjocka. Hon asar och hon släpar. Den ska med!!!

Titta Matte, nu kommer jag med den till dig! Jag fick hela grenen med mig, visst är jag duktig?

Vackra skott och hängen finns överallt på buskar och träd nu.

Lärkträden är så speciella! Det är det enda barrträdet i Sverige som fäller sina barr, och sedan får nya på våren. Dessutom är de så mjuka och härliga att ta på, inget stickande minsann. De bär alltid massor av kottar, så jag tänker att detta måste vara ett festbord för ekorrar och andra små djur i skogen att hitta.

Vissa blad är så skira och ludna att röra vid.

En ofta förbigången söt blomma som hamnar bland ogräset och därmed sorteras bort som blomma. Men jag gillar dem. Bara inte i gräsmattan på tomten. Redan har jag haft många jättestora maskrosrosetter som jag grävt upp, och det blir stora hål efter dem, så nu får jag fylla i jord och så gräs där för att laga “mattan”. Men vilda ute i naturen är de underbara! Tänk bara hela maskrosängar när de blommar, doften som talar så mycket om sommar, eller de söta silverbollar som blir efter dem.

Vintergäcken är väl nästan de tidigaste blommorna vi hittar ute på våren, och vad är väl härligare än att mötas av små solar i gräsmattor och skogsdungar?

Mer blomsterfägring på de vilda Äppelträden.

INGENTING slår Koltrastens sång om våren och sommaren. Här kan man verkligen med rätta säga att Koltrasten sjunger! Något melodiösare och “sjungande” får man leta efter.

Vi ses i nästa vårinlägg! Ha det så bra tills dess!