Det finns nog inget ljuvligare än att promenera i naturen när det är vår. Allting är så fräscht, nyutslaget och andas pulserande liv. Jag gör många sådana promenader nu med Kajsa och min kamera. Här är några bilder jag tog härom dagen när vi var borta i “Barnens skog” i Helsingborg; en liten bit hemifrån bara.
Min kisse Muffi, en Norsk Skogkatt och drygt 15 år gammal, vill ofta med på promenaderna också. Han älskar att följa med en liten bit åtminstone. Han dök upp mitt bland maskrosorna och visade att vi minsann inte kunde gå ifrån honom bara så där…
Denna skira härliga grönska! Den är nästa överväldigande! Det är så mysigt att promenera i sådan skönhet!
JAG ÄLSKAR BJÖRKAR! De små söta bladen som prasslar i sommarvinden, och den vita och lysande barken som är både transparent, tunn och knogglig på sina ställen.
Om jag skulle vara ett träd, så skulle jag vara en Björk och det har jag märkligt nog alltid tecknat mig som, redan som liten flicka. Lättberörd som dess små blad, känslig för stormar, men med en envishet som gör att den inte dukar under utan bara kroknar. Det syns att den varit med om saker, men den fortsätter stråla med sin ljusa, transparenta tunna bark. Tunnhudad? Den står för hopp trots svåra miljöer och påfrestningar. Ja det är mina associationer till Björken lite kort.
Överallt doftar det av blommor just nu!
Vår lilla collieflicka Kajsa, 11 månader gammal, älskar att se nya miljöer och att leka i gröngräset.
En Kålfjäril sitter här och äter av bladen på en växt.
Tar du dig tid att titta lite extra på det som växer bland gräset? Inte bara registrera en färg o tolka det som ogräs. Jag gör det hela tiden och blev åter igen överraskad hur vacker blomman jag här tittade på, faktiskt är. Det gäller bara att stanna till och titta lite extra :-)
Några knoppar på blomman bredvid höll på att spricka ut.
Det såg ut som massor av rosa stjärnor i gräset…
Kajsa vill gärna springa efter och jaga duvorna...men se det vill inte matte att hon gör. Då håller jag henne hårt i kopplet. En duva är så stillsam och fredlig så det minsta jag vill är att den ska bli uppskrämd av en hund.
Jag vet inte hur ert förhållande till maskrosor är, men jag tycker det är sommar med Maskrosängar! De doftar ljuvligt och lyser så vackert som små solar överallt. Här glittrar vattnet ljuvligt i bakgrunden.
Likadant tycker jag faktiskt om Smörblommorna. Gjorde ni också så när ni var små, att när ni plockat en Smörblomma, så höll ni den under hakan och kunde se blommans gula färg reflekteras mot huden? Det tyckte jag var så roligt som
liten. Och många gånger höll jag den för nära och då blev jag gul på riktigt, fniss. :-) Kul små minnen…
En Gråtrut lyfter från vattnet och flyger iväg…
En annan mås flyger förbi…
Det dagliga livet i dammen med olika slags änder och måsar.
Ja, vad gör man när matte bara fotar, och fotar och fotar? Ett dike duger bra att lägga sig ner i. Min hund är verkligen vid min sida annars hela tiden!
Många tycker kanske att Spirean, den så vanliga häckväxten, som man ofta ser i bostadsområden, är tråkig. Men att komma hem en kväll och känna doften från dessa söta vita blommor är ljuvligt!!
Ha en fortsatt härlig långhelg! / Karin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för alla små rara ord och kommentarer här. Välkommen tillbaka!
/Kram Karin