“Bara i Kärlekens landskap kan svagheten leva i trygghet”

Ett underbart citat som säger ALLT!

Jag väljer att publicera min dagsfärska kommentar på Facebook som jag skrev idag, även här på bloggen, helt enkelt för att jag tycker den är viktig att lyfta fram. Inte för att just jag har skrivit orden, men för att samhället för många idag är en väldigt hård och krävande plats att bo och vistas i. Åtminstone för alla dem som inte är fullkomliga och som har svagheter av olika slag ;-).

Här börjar mitt inlägg med efterföljande kommentar på Facebook:

“Haft en skön eftermiddag i trädgården,fikat,myst med katten och läst tidningar. Är så tacksam för livet och de goda sammanhangen jag lever i nu. PTSD´n har blossat upp i veckan. Att övertyga en skakande kropp och en ångestfylld själ om att jag kommer igenom detta är inte alltid så lätt.Hoppet räcker långt har min pastor uppmuntrat mig med;-)Ja, min erfarenhet säger så med! "Bara i Dig har min själ sin ro...bara i Dig,Min Gud"

Till alla FB-läsare:
Funderade här och nu, liksom på när jag startade min blogg, om jag ska vara så öppen med hur mitt liv ser ut också i de lite svårare lägena??JA, är ändå mitt svar.Allt för många år har jag levt i förljugna sammanhang, med positiva bekännelser på läpparna,och en leende mun.Men de som sett bakom detta har ändå sett ett smärtfullt och skadat inre och sorgen i blicken.
 

 

 

Ett liv innehåller både goda och svåra saker.Så är det för alla.Jag sviker först och främst mig själv om jag inte vågar visa de svåra sidorna för någon.Alla behöver inte lämna ut sig så här i en blogg eller på FB för en massa(det räcker med någon), men jag har valt detta, och att leva mitt liv så ärligt och sant som möjligt.FÖR att kanske, kanske kunna ge lite hopp till någon annan som känner det hopplöst och svårt.

 

Min blogg och min FB-sida är INGEN LYCKOSIDA, utan livet som det ter sig med sina olika sidor.
På bloggen har reaktionerna varit positiva.Vi lever i ett samhälle där vi helst ska stoppa undan svaghet, sjukdom, brister, så att de inte syns.Men VEM vill möta en stark och hurtfrisk person med en massa klyschor i sitt tal, när man mår dåligt?Den som har blivit bruten och vågar visa svaghet, vågar även andra människor visa sin svaghet för.Och ännu starkare blir vänskapsbanden.Vi är bara människor allihopa.

 
Livets mening måste vara att lära sig leva som människa så fullt och helt, och sant och rikt och älskande som det bara går, och som himmelen har tänkt!! Med och för varandra!

 

Delar till sist åter det underbara citatet av Torbjörn Gustafsson, Kyrkoherde: "Kärleken är det enda landskap där svagheten kan leva i trygghet".

Detta säger allt!”

 

 

/Kram Karin