Hej allihop! Hoppas det är bra med Er! Jag tittar fram lite här och lägger in ett nytt inlägg. Annars är jag väldigt trött! Orkar inte ens skriva kommentarer på alla Era gulliga hälsningar.Men Ni ska veta att jag uppskattar dem så!!
Nu till Fototrissen som denna veckan har temat “Fullt”, och så här har jag valt att åskådliggöra detta:
Fullt av små påskägg i påsen.
Fullt (och rörigt) kylskåp!
Fullt av hjärtan, prickar, mönster…
Igår hade jag och min man tillsammans med ett par vänner bestämt att vi skulle göra en utflykt ihop.Min man hade ledig dag, så det skulle passa bra den dagen. Våra vänner ringer kvällen innan och meddelar att de tar med varm choklad och mackor till oss och så äter vi soppa hos dem efteråt när vi kommer hem. Vi skulle klä oss varmt, och åka mot hemligt resmål. Hihi…va kul!! Sånt älskar jag!
Så småningom ser vi ju vart vi är på väg…till Båstad! De tar oss med upp till en utsiktsplats vi inte varit på förut. Utsikten var fantastisk! Hela Laholmsbukten syntes, och sandstränderna markerades av snön som låg på dem. Titta så fint!
Vädret är soligt och fint, och snön glittrar och glimmar av solstrålarna.
En söt kelen liten kisse är ute och njuter av vädret också…
Sedan tar våra vänner oss med in på ett besök hos Märta Måås-Fjetterström, känd för sina fantastiska handknutna yllemattor. Oj, oj så tjusigt! Nere i vävstugan pratar vi lite med väverskorna och de berättar att en matta tar ca 3-4 månader för två personer att tillverka (samtidigt.) Inte konstigt då att priserna för mattorna ligger på ca 700.000 kr. Ja, Ni läste rätt!!! De levereras till hovet, ambassader och rika privatpersoner. Visst fanns det några billigare…de låg på ca 250.000 kr stycket. Hmmm, lite andra prisdimensioner än jag rör mig i.
Dags för fika…vi söker upp en plats med lä, mellan fiskebodarna.
…och godsakerna packas upp. Varm choklad och smaskiga mackor, och en bulle med päron och choklad att avrunda med. Mmmmh, inget smakar så gott som att äta ute i det fria, och luften suger. Vi åt och länsade kannor och burkar. Såå gott!
Sedan hittade vi en bänk i solen där vi satte oss och njöt av de varma strålarna och den vackra omgivningen.
Efter det var det härligt att bege sig hemåt till sta´n igen-Helsingborg. Och då vill jag lova att det satt gott med Kräftstjärtsoppa och Äppelpaj med vaniljglass och en ljuvlig kopp kaffe. Därefter var det kursen i ‘Slottis’ jag går på…Verkligen en innehållsrik dag!
Rapport från arbetsträningen…
Arbetsträningen tar på mina krafter och jag är inte alls nöjd med hur den är upplagd för tillfället!!! På måndagen är jag i butiken (som då är stängd)
Jag jobbar mellan kl.10-14 den dagen, och då är det jag och en till av ordinarie personal som är där. Vi vattnar blommorna, dammsuger lokalen och tja…något mer har jag inte märkt av. Så i måndags dammsugade jag hela lokalen, samt hyllor och bord som varorna står uppställda på. Tog 3,5 timmar exkl paus. Då och då stannade jag och hämtade andan förstås. Personal A hade möte med en leverantör (brukar vara ca 1 tim) men de småpratade hela förmiddagen då de inte hade sett varandra på länge.(Hade dock lite dåligt samvete för det efteråt och det är ju inte mer än rätt!) Ansträngningen gjorde att jag igår var totalt mörbultad i hela kroppen och hade ont som bara den. Halsont och viruskänsla i hela kroppen och utmattning. Skulle varit på körövning på kvällen men låg med huvudvärk resten av kvällen istället.
På torsdagar och fredagar är jag i växthusen som är flera km ifrån butiken. Där jobbar jag 3 timmar/dag, tillsammans med en äldre dam med att plantera sticklingar i större krukor.Utrymmet är alldeles för litet för alla de sticklingar man gör, men ingen annanstans kan man ha det varmt(18 grader) och ljust av lampor, som de ju behöver för att växa till.
När frostnätterna är över ska de sättas ut i växthusen. Kaffepausen får man ha i samma jordiga rum för i övriga delar av byggnaden är där så kallt så man håller på att frysa ihjäl.
Jag kan väl säga att detta inte var vad jag hade i åtanke när jag sökte arbetsträning på denna handelsträdgården. Jag ser bara en person om dagen när jag arbetstränar. Det känns fruktansvärt isolerat där ute. Det är väl inte direkt att lära sig komma tillbaka till arbetslivet?Jag gillar att ha folk omkring mig, ge service till kunder, är duktig på att dekorera och sätta ihop blommor, men inget av detta får jag tyvärr göra. Tydligen sätts jag på de behov som är störst men också tråkigast. Och de som jobbar där håller hårt i sina egna områden!!!!Men…..när man arbetstränar skall man inte ersätta någon (vilket jag definitivt gjorde i måndags).AF-handläggaren har sagt mig att om jag bara går där och vattnar endast en blomma, så är det en bonus för företaget. Att dammsuga och sitta i ett trångt sticklingrum långt från ära och redlighet, är URTRÅKIGT!
Jag känner bara för varje gång att jag inte vill dit. Om 1,5 vecka skall jag och chefen ha ett utvärderingssamtal, och då kommer jag att lägga alla korten på bordet. Kan jag inte vara där när butiken är öppen, och få lov att hjälpa till med det jag har en naturlig fallenhet för så vill jag byta arbetsplats.Så är det! Det var ju trots allt därför jag sökte just dit.Nu känns det som att man blir utnyttjad för deras behov. Jag känner mig både ledsen, arg och sur över det hela.
AF-handläggaren skulle informerat chefen om att jag inte får jobba helg då jag inte får något OB-tillägg, och om arbetsträningen i största allmänhet, men det har hon inte gjort. Dåligt!
Burr, vad säger ni som arbetstränat??? Ska man bara acceptera sånt här??? Nu mår jag skunk och har jätteont i kroppen, en förkylning har satt sig i kroppen och jag får sjukskriva mig tors och fredag. Suck!
/ Karin
Först! Vilken härlig dag ni haft helt underbar och uppfyllande av glädje..Nej jag tycker inte det verkar var ett ställe för dig om jag skall vara riktigt ärlig..Du arbetstränar och skall inte fylla upp någon annans plats.Men jag tror att det är svårt för folk att förstå..jag tycker du skall vara nånstans som gör dig glad, inte arg o ledsen.Det måste finnas något annat du kan göra? Ja sätt ner foten !! Lycka till Styrke kramar Susanne
SvaraRaderaVilka fina bilder!
SvaraRaderaJag kanske skall söka "praktik" och arbetspröva men då jag inte får ett öre någonstans ifrån för närvarande så väntar jag ... jag är inte kry (diskbråck) utan sämre och man vill ju inte göra ett dåligt intryck!
:)
Hej!
SvaraRaderaVilka underbara bilder du visar, den utflykten måste ha varit fantastisk. Den lilla katten hade nog börjat få vårkänslor, det har vår katt fått. Hoppas det ordnar sig på jobbfronten för dig.
Kram/Helen
Verkligen underbar dag ni hade på utflykten! Jag bor i Östergötland, men har emellanåt åkt på små semesterturer till södra Halland och nordvästra Skåne för att det är så otroligt vackert där.
SvaraRaderaNär det gäller din arbetsträning, relaterat till dina diagnoser, är det väl självklart att du ska vara på ett ställe som ger dig energi, glädje och livslust! Det är på det sättet man kommer tillbaka ifrån såna tunga sjukdomstillstånd. Hoppas du får gehör för dina synpunkter!
Kram Outi
Hej fina Karin!!!
SvaraRaderaVilka underbara bilder!! Älskar den på kylskåpet..=)
Jag kan bara hålla med dig angående din arbetsträning!! Har själv arbetstränat MÅNGA MÅNGA gånger. Endel har lett till fast arbete, men som jag sen fårr sluta på just för att de utnyttjar en & kör med en som om jag vore frisk... Jag blir förbannad när jag läser ditt inlägg... jag minns hur det va. Men nu har jag ÄNTLIGEN kommit "hem". Sökte arbetspraktik på en hälsokost butik för ca 2,5 år sen & arbetstränade där i ca 6 mån sen fick jag anställning på 10 tim.. jobbade ett år,, fick erbjudande om halvtid, nappade på den & nu jobbar jag halvtid & styderar & storm trivs. Men det har tagit mig många år att komma dit där jag är idag. Träffat på många arbetsgivare & arbetsplatser som utnyttjar & hunsar med en.
En praktikplats jag va på gjorde vi ett akut avslut på. De hunsade mig som en hund, så där avbröt vi en dag & jag gick hem samma dag.
Står på dig!!!!!
Du är värd så mycket mer.
Tycker du ska säga ifrån redan idag!!!
Jag håller med dig... social träning kan du inte få om du träffar en person hela dagarna!!!!!
Stå på dig Karin. Du är värd så mycket mer!!!!!!!!!!!!!!
Varm kram Tina
Hej vännen!
SvaraRaderaJag blir lika glad över din sida varje gång, fin text, vackra bilder och du förmedlar alltid en så varm känsla. Fika i naturen är höjdpunkter och ger så mycket energi för själen.
Men...så läser jag i de sista stycken om din dilemma med AB -träningen och jag blir lessen för din skull! Tänk, att det alltid förekommer utnyttjande av personal (dålig stil av arbetsgivaren), för det är vad du blir och acceptera inte det, du är värd så mycket mer!! Du har all rätt att få visa vad du kan!
Önskar dig all lycka till och sänder dig en varm styrkekram! / Bea
Hej Karin!
SvaraRaderaJättefina bilder på en mysig utflykt - härligt!
Förstår att du är trött... när man läser allt som händer på din arbetsträning. Trodde inte det fick gå till så. Det är ju liksom inte det som är meningen med arbetsträning. Tycker du ska lägga korten på bordet (som du skriver)och stå på dig! Annars kommer du nog bara må sämre och det är det ju absolut inte värt!
Tänker på dig å lycka till!
Kram Marie
Vilka goa vänner du har som bjussar på en sån härlig utflyktsdag. :)Vad tråkigt att du känner så på din arbetsträning.Lägg korten på bordet det tycker jag,du ska ju inte utnyttjas heller.Stå på dig. :) Ha en skön dag.Hoppas att du snart känner dig bättre. Kram Ulrika
SvaraRaderaHej Karin, vännen!
SvaraRaderaHoppas att du kan samla på dig energi och kraft.
Det är förstås viktigt att du kan säga hur det känns. Hoppas att du kan möta förståelse hos de som planerar din dag.
Önskar dig en riktigt BRA dag.
Kära vän, jag blir alldeles bedrövad när jag läser om din arbetsträning. Har inte arbetsgivaren förstånd om vad det innebär att vara i den situationen att man ska försöka ta de första stapplande stegen ut i arbetslivet och vilka behov som finns då? Att då bli utnyttjad betyder att de inte bryr sig ett dugg om människan. Det är bra om du orkar läsa lusen av dem.
SvaraRaderaVad härligt att du har goda vänner som du kan dela positiva upplevelser med. Vilken fin dag ni hade tillsammans.
Kram,
Regina
Så där skall det verkligen inte vara. Man blir lätt utnyttjad om man själv inte sätter gränser. Inte skall du känna att du inte vill gå dit då är det nått som är helt galet. Försök sätt ner foten eller be din handläggare om hjälp. Hoppas att det löser sig för dig. KRam
SvaraRadera