Höst, singlande löv och mina nästa steg…

Hej alla fina bloggläsare och vänner!

Ni undrar säkert vad som hänt och varför jag inte är på min blogg oftare. Tyvärr har jag sedan i somras blivit sämre igen och har därför inte haft ork eller inspiration för att vara på bloggen så mycket. Mer eller mindre bara slängt in något då och då. Ja, ni har ju märkt hur sporadiskt det varit här. Jag har varken orkat ta in nya saker eller producera eget nytt. De av Er som har situationer liknande mig, känner säkert igen Er; att man då och då har sådana tider. Det betyder inte att jag tröttnat på bloggandet, utan bara att mina inre resurser går på sparlåga just nu. Förhoppningsvis återkommer krafterna igen och jag kan bli lite mer aktiv igen. Jag ser fram emot det. Ni är emellertid i mina tankar var och en av Er även om jag inte är synlig eller skriver några kommentarer så ofta eller överhuvudtaget.

 

Så här trötter som denna lilla flickan har jag känt mig länge nu…

Vad har annars hänt sista tiden?

Varje höst blir jag så förvånad över att hösten plötsligt är här, med regn, kyla och blåst, men också soliga klara dagar med frisk luft, vackra höstfärger, och prassel under fötterna när jag går genom lövhögarna. Det har både sina positiva och tråkiga dagar.

Ibland syns det unika och speciella t.o.m. bättre när färgerna dämpas och kontrasternas förstärks.

Jag blev utförsäkrad och därmed av med min sjukersättning from 1 oktober i år. Inte utan vånda undrade jag förstås vad som nu väntade mig…

Fortfarande mår jag ju inte alls bra, och mina smärtor i kroppen har utvecklats till att nu uppfylla alla kriterierna för Fibromyalgi och ångesten och utmattningsdepressionen visar på försämring i de tester läkaren gjort på mig. Jo, det har jag tyvärr märkt. Inte så kul förstås. Att i ett sådant läge då bli utslängd på arbetspraktik någonstans stressade mig verkligen.

Men jag har faktiskt fått världens gulligaste handläggare från AF i Arbetslivsintroduktionen, som ju är det program jag kommer in i nu när jag utförsäkrats. Jag har aldrig blivit så bra bemött av någon från en statlig instans någonsin tidigare, som av denna kvinna; Weronika. Hon tog mig på fullaste allvar, lyssnade,tog in, hörde vad jag sa mellan raderna, och hade verklig empati, och berättade lugnt och sakligt att hon inte tänker slänga ut mig i något jag inte alls vill göra.

Nästa gång jag träffade henne, berättade hon att AF i Arbetslivsintroduktionen har 5 st platser i hela sitt upptagningsområde, som innefattar uppe från Örkelljunga,och ner till Landskrona och Svalöv.De platserna finns på FRAMTID; här i Helsingborg. Ett stort loppis som jag själv handlat på många gånger och som ligger 10 min lugn promenadväg hemifrån. Hon hade en plats kvar där som hon erbjöd mig att få.

Himlen speglar sig i de våta löven…reflektera gärna över det en stund.

Vi var där på studiebesök och då ser man ju mycket mer av vad som finns där än när man kommer som kund, och enbart kommer in i försäljningsdelen.

I en del av byggnaden satt kvinnor och sydde upp vackra kläder som de säljer i sin second hand-butik nere i stan, eller klär om diverse saker i olika äkta pälsar ex sittpuffar. Pälsar är det ju ingen som köper numera, så istället kan man få tag i en sittpuff i fårskinn eller tigerpäls för några hundralappar. Så tjusigt. Jag blev verkligen imponerad.

Sen finns där många andra delar som sorterar olika saker som kommer in(det kommer in MASSOR varje dag), ställer i ordning dessa och till slut säljer sakerna:

Textilier och kläder

Cyklar och diverse prylar

Allt inom husgeråd och tavlor

Böcker, tidningar, lampor och elektroniksaker

Antika saker

Möbler; en del vidgjorda ex laserade, lackade, slipade, målade mm.

Caféet där man kan köpa fika och lunch till bra priser.

Grönsaker odlar vi själva där som går direkt till köket, likaså har vi hönor som producerar ägg till köket (och för en vecka sedan kläcktes en liten söt kyckling!! En av hönorna ville nämligen tvunget ligga och ruva så det fick hon göra även om det är lite konstig tid för det på hösten, och så kom då det lilla nytillskottet till världen.) Nu ligger mamma Höna och lilla kycklingen under värmelampa och gosar sig.Jag måste bara ta foto på den en dag.

Gulliga små växthus har byggts ute, pergolor satts upp, planteringar gjorts, hängmattor mellan träd och friggebod omgjord till söt samtalsstuga.Jag är med i den gruppen som har hand om odlingarna, växthusen, all inredning och dekoration runt om på området och i caféet, och som gör aktivitetspaket av olika slag till ålderdomshem, barn mm.En kreativ grupp alltså, som passar mig som handen i handsken.Jag praktiserar där två dagar per vecka, 2,5 tim/gång inkl lunchen, så jag hinner lära känna lite folk där. En bra nivå att börja på.

Mellan kl.11.30-12.30 är det promenad ute för dem som vill haka på; ett par dagar i veckan, och det finns även avslappningstimmar mm.

På en enkel promenad kan man göra många reflektioner…

Ibland gör man saker ihop ex går på fotboll och då bjuds man på inträde och enkel förtäring i samband med det.

Alla arbetskläder man behöver, tillhandahålls där ex handskar, västar, byxor, jackor mm och man har givetvis sitt eget skåp att låsa in sina prylar i.

Ja sedan finns det då;

Utkörning och hämtning av möbler

Sociala grupper på ålderdomshemmen som talar med de äldre

Aktiviteter för barn ex under höstlov

Konferensanläggning i Osby

mm, som jag inte kommer ihåg just nu. Mycket är det i alla fall, och det är runt 120-130 personer som arbetar där.  Jag fick nästan en smärre chock när jag hörde det. Jag trodde inte det var så många.Men alla är ju inte där på heltid förstås.

FRAMTID drevs tidigare av kommunen men övergick senare till att bli en ekonomisk cooperation, dvs all vinst går tillbaka in i verksamheten igen.Ca ett tjugofemtal människor har satsat i cooperationen och en hel del av dem är anställda där.

Sen finns där då människor som är där och jobbar utifrån olika situationer, ex som jag är nu då.

Det är en härlig, avslappnad stämning där, och personalen och den personen som jag har som min handledare där trycker på att jag inte ska känna någon prestation, börja lugnt och utifrån den ork jag har nu med träningen annars kan jag få bakslag.De backar upp mig i att uppmuntra mig i att hitta var jag har mina gränser. (hellre för lite än för mycket då)Om jag mår dåligt en dag behöver jag inte göra något utan kan bara vistas där. Rätt fantastiskt att sådana platser finns, och att man inte ses som en arbetskapacitet som ska utnyttjas. Så kände jag det på förra praktikstället.

I torsdag gjorde jag min första dag där, och det var väldigt positivt. Nu har jag många olika tider att hålla reda på med smärtläkare, sjukgymnaster, neurologspecialist, psykolog fr AF och Psykolog på smärtklinik, men det får mig att känna mig normal.Att ha lite tider att passa…men jag är jätteglad att jag har en Kalender att skriva in allting i. Jag skriver mer om Smärtrehaben en annan dag.

Ha en underbar, fin och härlig helg

vare sig Ni firar All helgona helgen eller Halloween.

// Kram Karin