Ännu en ny skog att upptäcka…

Jag bor i Helsingborg, staden med vattnet rakt in i centrum. Då havet är det allra bästa jag vet så är det oftast där jag tillbringar mina stunder ute. Men ibland är det också härligt att ta en promenad i en skog och bara njuta av träden, fågelkvitter och solens vackra reflektioner genom lövverken.

Pålsjö skog är den största skogen här i stan, och består av många olika slingor för promenad eller jogging. Träden är stora och gamla, och skogen är ljus pga att det är en bokskog. Den ligger nära landborgen och med utsikt mot havet.

Sen har vi också Bruce skog,i nordöstra delen av stan, som är en mer eller mindre uppbyggd skog med ridspår och hundstråk. Längs med spåren finns olika saker/redskap man kan träna med sitt djur på. Det finns också ett stort härligt hundhägn där man har möjlighet att ta sin hund och låta den få springa fritt. Något man vill att varje hund skall ha möjlighet att göra.

Barnens skog, har anpassats efter att reningsverket en gång i tiden låg där, och dammarna är idag fulla med fisk, fåglar och frodigt liv. Slingor finns att gå där med och många tar gärna en promenad med sin hund där.

Och så har vi då Väla skog. Ett naturreservat. En härlig bokskog den också, och med en del joggare i spåren. På sina ställen finns trätrallar att gå på där det annars skulle vara för oländigt att ta sig fram.Det finns ett jättemysigt grillställe där och skogen känns fridfull och lugn. Inte lika besökt kanske som de andra lite större skogarna i stan. För första gången gick vi där för ett par dagar sedan, och här kommer då lite bilder därifrån.

En gammal raritet möter oss på parkeringen. De är så fina de gamla bevarade bilarna.

Titta bara på träpanelen i fönstret och blinkerslyse och sidospeglar på motorhuven.Nå nu var det ju faktiskt inte om gamla bilar inlägget skulle handla utan om skogen.

Träspångar att gå på i vissa delar av skogen

Boklöv som växer ut direkt från stammen ser härligt och livfullt ut.

En skogens planteringskruka.

De första liljekonvaljerna jag sett ute i skogen i år, var här i denna skogen. Dem är underbara! Enstaka liljekonvaljer finns kvar. Jag hade alldeles glömt att kika efter dem, för vad är våren utan liljekonvaljdoft och de söta små klockblommorna? Då kommer grannen in med ett par buketter liljekonvaljer som han plockat i skogen. Så himla glad jag blev! :-) Han har ett hjärta av guld. När vi flyttade in här för 3 år sedan ringde han på och hälsade oss välkomna med en jättebukett med sommarblommor. Jag glömmer det aldrig! Och idag kom han med en bukett lupiner och prästkragar. Så omtänksamt. Se bilden här:

Utkik från skogen över lite fält. Strax bakom trädet går järnvägen.

Smörblommedunge och frodig grönska.

I utkanten av en slinga ser man över ett järnvägsspår bort mot en vacker gammal gård med halmtak.

Vild Syrenhortensia. Den är så charmig med sina blomsterknoppar i mitten och en krans av utslagna blommor runt om.

Massor av vackra prunkande ormbunkar ståtade överallt.

Livet i sin allra enklaste mening; att leva, är så fascinerande!!! Såg denna stocken liggandes i skogen igår, liksom en del andra träd. Har väl ramlat i någon av stormarna kanske? Denna var sågad i änden o man kan ju tänka sig att den var helt död. Inga blad eller grenar eller rot! LIKVÄL har löv spruckit fram ur stammen!!! Den vägrar dö! Den vill uppleva åtminstone en vår/sommar till, hihi. Jag bara stod och stirrade på den!! Livet är starkare än vi tror! Det är fantastiskt! :-)

Göken bor här! Det är så underbart att höra dens enkla lockrop.

Inget är som bokskogar, där solen skiner igenom de tunna löven och skapar enorma ljusgröna, ja nästan limefärgade lövtak över en.

Harsyra på ljust ställe. Ljusa och späda blad som smakar gott.

Harsyra inne i en skuggig dunge där en liten solstråle tränger igenom. Harsyra, är bokstavligen ett NATURGODIS. Syrligt och gott att tugga på. Lärde jag mig redan som liten. Ni också gissar jag? Och så är de så söta med sina små sammansatta hjärtan. Lite som små "våfflor" åt skogens små fyrbenta och bevingade...

När jag såg denna avsågade stammen i den vinkeln den låg i, så tänkte jag genast att det skulle kunnat stått något vackert ord skrivet på den. Det är som upplagt för det. Jag kanske smyger dit en dag och målar något tänkvärt ord på den? :-) Nej, skämt å sido, det får jag inte lov att göra då skogen är ett naturreservat. Tyvärr!!!

Vid den mysiga grillplatsen tog vi en liten paus. Här har min man och Kajsa ett glatt “samtal”.

Okej då, vi tittar mot matte som gärna vill fota oss!

Jag fascineras åter igen av det liv som finns i skogen och som får bladverk att tränga igenom skrovlig bark och direkt på stammen, för att komma fram. Överallt i skogen såg jag det.:-)

 Jag undrar lite över vad detta är? Ja, några slags överblommade hängen förstås men vilket träd får såna bomullstussar när dessa vissnar?

Hemma igen slår en underbar doft av nyponrosor emot mig precis utanför dörren. Vilken sommar doft!!

Och vår kisse ligger i buskarna och spanar…Varje sommar är roliga tider för vår kisse. Då lever han rullan ute och är inte ens hemma om nätterna. Kommer bara och äter och försvinner igen. Det är krut i honom trots att han över 15 år gammal. Han ser lite dåligt, och hör lite dåligt och har blivit lite knotig och smal, men så är det ju när man blir gammal. Det är lite vemodigt att se för man vill ju så gärna att ens husdjur ska leva för evigt. Men jag gläds varje dag han är pigg och han fortf kan göra det han tycker så mycket om ;-) Här ligger han i buskarna och spanar på folk som går in och ut ur fastigheten, och andra katter såklart. Gäller att spana noggrant och när sikten är fri, kliver han fram.

Jag njuter av min lupinbukett i köksfönstret medan jag förbereder lite fika åt oss.

Vad kan väl vara godare än att efter en härlig skogspromenad ta en mysig fika hemma med  cremebulle och en latte?

Vi hörs en annan dag. Ett inlägg från Krapperups Slottspark samt Kullens fyr kommer så snart jag redigerat klart bilderna.

Kram så länge!/ Karin