31 oktober 2011

En ny familjemedlem–Kajsa!

Så har då vår familj utökats till fyra personer! Jättemysigt! Nu känns det som att vi är en “riktig” familj! Vi är nu två människor, en norsk skogkatt på 14,5 år och en collietik på 4 månader.

Busans Kajsa Kavat

Första bilden jag såg på Kajsa på uppfödarens FB-sida. Hon är från “Busans kennel” i Vittsjö och hennes kennelnamn är “Busans Kajsa Kavat”. Vi kallar henne bara för Kajsa.

Jag har sedan ungefär 1 år sedan längtat efter att skaffa hund. Det hela började med att jag gick en smärtkurs på “Vita Villan” i Helsingborg. “Mina” sjukgymnaster där föder upp både islandshästar och korthåriga collies, så det var naturligt för dem att berätta vad som händer hemma med deras hästar och hundar.

BusansKajsaKavat

Ytterligare en bild på Kajsa som hennes uppfödare tagit. På båda bilderna är hon ca 4 månader gammal.

Collies är väldigt känsliga och fina, lättlärda, lugna och anpassningsbara. Älskar sin familj över allt annat och tycker inte om bråk, höga röster och sura miner i familjen, då blir de riktigt olyckliga. En collie behöver man inte skrika åt utan den förstår tillsägelser i vanlig ton och ibland bara genom kroppsspråket. De långhåriga collien är lätt att sköta trots sin långa päls. Den behöver bara borstas 1 gång / vecka och badas 2-4 ggr/år eller vid behov om den skitat ner sig ordentligt.

P1010925RCB-

Dagen efter hon kommit till oss, dvs i fredags 28 oktober. Öppen, full av livslust och världens sötaste.

Jag blev genast intresserad av denna hundrasen, och “mina” sjukgymnaster bjöd in mig för att se när deras yngste collie skulle ställas ut första gången. Pga långvarig sjukdom under ett antal år, kan jag inte arbeta, och dagarna blir väldigt långa. Min man pendlar och har långa arbetsdagar och beger sig iväg tidigt och kommer hem sent. Några timmar i veckan arbetstränar jag men det blir många timmar över. Så jag började på allvar titta lite mer på collierasen.

KajsamtuggbenS

Ett tuggben som gottis är inte dumt när man håller på att byta tänder och det kliar gräsligt i munnen.

En kompis till mig som äger två collies- långhåriga – tipsade mig om att hennes hundars uppfödare hade en valp kvar. Så jag tog kontakt. En collietik i sobelfärg fanns kvar. Precis vad jag önskat mig. 1,5 veckor senare har vi den sötaste lilla collie hos oss, 4 månader gammal. Redan rumsren och van vid att åka bil.

P1010960

Mycket vila behöver valpar, men korta är de stunder då hon vilar. Allt är så nytt och spännande att upptäcka.

Min man som hela tiden sagt att det aldrig kommer en hund över vår tröskel, föll till föga och blev handlöst förälskad i den lilla collietiken med en gång hon kom hem till oss. Han var inte beredd på det men får nu medge att han totalt ändrat uppfattning om hundar.

P1010896RC

Min kära söta familj samlad; katten Muffi på sitt klösträd, min man Tomas i fåtöljen och lilla Kajsa på golvet.

Vår lilla collie heter Kajsa och hennes kennelnamn är “Busans Kajsa Kavat”. Hon ser ut som en Kajsa, och vi tyckte det var ett så sött namn på henne så vi ville inte byta till något annat namn på henne. Hon blir mer och mer hemmastadd för var dag hos oss och vågar mer och mer av det som finns i den nya miljön för henne. Jag längtar efter henne var sekund jag är borta från henne och hon överöser mig med ömhetsbetygelser och massor av pussar. Hon ger massor av kärlek och har ett underbart leende när hon är extra glad.

Kajsae1promS

Kajsa, lite trött efter en morgonpromenad idag.

Våran katt, som alltid varit rädd för hundar tar det hela med ett fantastiskt lugn. Fräser inte eller slår med tassarna mot henne utan ger bara bestämda blickar om hon går för långt vilket kan få henne att hoppa en halv meter bort.Hon i sin tur närmar sig dock honom väldigt varsamt och backar om hon ser minsta spänning hos honom. Nu följer kissen med efter på promenad när vi tar ut Kajsa och när de är ensamma hemma så vistas de helst i samma rum. Härligt med en sådan harmoni i hemmet.

P1010949

Skönt uppkrupen och mysande i husses knä

Mer om Kajsa kommer förstås vart efter men nu får det räcka för denna gången. Just nu dansar hon runt med sig själv och jagar sin egen svans. Inga problem med att hitta på egna små lekar inte.

P1010955.ORF

Fridsamt vilande och väntande på att matte ska komma hem. Kissen ligger på sängen.

Kramar tills nästa inlägg / Karin

10 oktober 2011

Kastanjen & stjärnan!

Min morgon började lite oroligt. Konstiga drömmar, som jag i och för sig har varje natt och har haft de senaste 6 åren sedan jag blev sjuk. Men ibland är de extra intensiva och jag vaknar upp och har jätteont i hela kroppen, huvudvärk, panikångest och känner mig allmänt mörbultad. Symtom från PTSD som annars har börjat avta mer och mer. Min själ som bearbetar åratal av saker jag varit med om men som nu formas som drömmar och ibland mardrömmar.

KraschRCvinr

Smärtproblematiken är det vardagliga jag numera lever med sedan jag fick Fibromyalgi. Smärtorna lär jag mig att leva med och vet att det finns dem som har det betydligt värre och som är totalt handikappade av det. Jag är tacksam för att min vardag fungerar någorlunda om än väldigt begränsat mot tidigare. Mörbultandet i kroppen, känslan av feber och illamående, tröttheten, den totala kraftlösheten, hjärnan som inte tål många intryck längre innan den omvandlar dem till smärta….Så är livet mitt nu, dag för dag. Som ett resultat av Kraschen!

SmärtaRC2

Kraschen då hela jag och mitt liv rämnade och sprack. Allt slogs omkull, inkl min tro. År jag inte hade överlevt om jag inte haft min man vid min sida. Vi hade bara varit gifta drygt 3 månader när detta hände. Dagar som blev till år där varje timme var fylld av djupaste ångest, smärtor och skuld. Där ingenting fanns kvar av det jag byggt mitt liv på. En sjukdomstid som jag fortfarande lever i men också återhämtar mig ifrån, om än mycket, mycket sakta. Jag kommer inte att bli helt återställd. Min läkare anser att jag ska vara glad om jag lyckas komma upp i arbetskapacitet av högst 50 % längre fram.

TUNNELSEENDE2

Ibland ramlar jag förstås ner i ett svart hål och jämför med alla de år då jag hade så lätt för att hålla många bollar i luften på en gång och vara effektiv och snabb. Den “idealiska” sekreteraren vart än jag kom. Van att leda större projekt och krafter som en arbetshäst. Allt gick så lätt. Nu är minsta sak en stor ansträngning på många olika områden i livet. Det syns inte så tydligt utåt, men det innebär inte att det inte finns. Tro mig! Men i sjukdomstiden har också ett konstnärskap kommit fram i mig som tar sitt uttryck genom fotografering, bildtexter och skrivna reflektioner och tankar.

SomentavlaRC

En av alla mina allra första bilder inom fotograferingen. Bör ses uppförstorad. Dubbelklicka på den.

Denna söndagsmorgon tittar jag in på Facebook och ser ett inlägg som fångar min uppmärksamhet. Ett inlägg från YouTube med en liten kille som sjunger en sång i programmet “Britain´s Got talent” detta året. Jag trycker på knappen för att lyssna. På en gång berörs jag jättestarkt. Så starkt att jag börjar darra i hela kroppen, tårarna rinner som floder nerför kinderna på mig och en djup, djup längtan kommer upp till ytan i mig. Texten, pojkens utstrålning och den intensitet varmed han sjunger, övertygelse, engagemang, glittrande ögon och en fantastisk sångbegåvning …så mycket som berör. Pojken är från Brasilien och eftersom jag inte alls är språkbegåvad  förutom med svenska språket, så vet jag inte om han sjunger på spanska, portugisiska eller brasilianska. Vackert låter det i alla fall.

 Jag lägger in klippet här så du också har möjlighet att lyssna till denna pojken – en liten stjärna som lyser på himlen till hopp och glädje.

Var kommer kastanjerna in då?

Jag lever ett mycket lugnare liv nu än förr och har därför tid att reflektera mycket över livet i stort, min vardag, min tro, ja allt möjligt, stort som smått. Det kom lite tankar till mig när jag på eftermiddagen, efter att ha varit på gudstjänst i Slottshagskyrkan, gick en promenad i det vackra höstvädret i Slottshagsparken, ett stenkast från kyrkan.

P1010812RC

Så här ser en klassisk Hästkastanj ut. Stora breda blad, taggigt skal och lena kastanjer/frukter.

Det doftade höst och jag tittade på de olika träden som fyller upp parken. Träd av alla de sorter. Såg en nyhet jag inte sett förut. Nummerskyltar har satts upp på träden och under numret står det trädets svenska resp latinska namn. Jättebra, för nog har jag varit nyfiken och undrat över de många speciella träden som finns där och vad de är för slags träd.

P1010816RC

Hästkastanjens skal är taggigt, men det är inte långa piggar och de är inte särskilt spetsiga heller. I början är de gröna. Här är ett som trillat ner på marken och fått lite höstfärger.

Mina ögon föll på en skylt där det stod “Äkta kastanj”. Jaha, tänkte jag först…så bra då och tyckte att alla kastanjer är väl äkta och fnissade lite. Jag promenerade vidare och såg fler träd “Hästkastanj”. Jag kikade ner och såg de vackra glänsande och bruna kastanjerna som säkert alla barn gjort både hästar, kor och människor med som liten. Jag gjorde det och älskade det!! Jag tog upp några stycken och lät dem glida runt i handen. Släta och sköna att hålla i. Vackra att titta på. Och då slog det mig! Om det nu står “Äkta kastanj” på ett träd så måste det ju vara någon skillnad mellan den och den Hästkastanj jag tittar på nu.

P1010813RC

Ett helt brunt skal som börjat spricka lite.

Nyfiket begav jag mig tillbaka till den “Äkta kastanjen”. Jag tittade neråt för att se mängder av bruna kastanjer, men såg inga. Konstigt! Massor av Hästkastanjer låg under de andra kastanjeträden, men under det Äkta Kastanjeträdet låg inga alls. Varför denna skillnad? Och då slog det mig förstås att detta handlade om kastanjer man kunde äta. Originalvaran som man plockar, skär ett kryss i, lägger på en saltbädd och låter rosta inne i ugnen.  Öppna och väldoftande är de sedan underbara att äta. En dyrbarhet, om man skall köpa dessa kastanjer i livsmedels- eller gourmetbutiker eftersom Äkta Kastanj är väldigt sällsynt i Sverige. Var helst det finns ett “Äkta kastanjeträd” så plockar naturligtvis folk upp dessa dyrbarheter för att rosta hemma och njuta utav. Därför fanns inga kastanjer kvar under trädet, utom någon enstaka som jag plockade med mig hem för att fota.

P1010819RC

Hästkastanjens blad sitter fästa mot varandra. Cirka sju blad bildar tillsammans ett jättestort blad.Den formen igenkänner vi oftast som blad från en Hästkastanj

Det jag genast la märke till när jag plockade upp en kvist som blåst av från trädet, var att bladen är helt annorlunda än på Hästkastanjen och den fina och ätbara kastanjen finns inuti en väldigt taggig boll. Ja, men så är ju alla kastanjer! Säg den kastanj som inte har ett taggigt skal utanpå. Jovisst! Men nu talar vi verkligen om taggig! Det är som att jämföra en AloeVeraväxt med en jättestickig Kaktus.

AloeVeran sticks men inte så farligt därför att piggarna är inte lika många och långa, men om du stryker handen över en kaktus, med massor av taggar (speciellt de ludna med mikroskopiskt små taggar) så är du med om en hemsk upplevelse. Det sticker och smärtar som bara den. Så även här. Det är alltså svårt att komma åt det dyrbara innehållet och det går inte utan ett visst mått av smärta.

P1010821RC

På denna bilden kan ni ser hur en Äkta Kastanj skiljer sig från Hästkastanjen. Bladen är avlånga och smala och slutar i en spets. Precis tvärtemot Hästkastanjens blad. Dessa blad skiftar inte heller i höstfärger utan bara vissnar och skrumpnar.

Liknelsevis använder jag det jag precis sett för att beskriva lite min “resa” under de senaste åren. Ja, det kompakta mörker jag omslöts utav var verkligen djupaste mörker. Inte minsta lilla ljusstrimma. Närvaron av människor som vågade sig i närheten av mig, var dessutom mycket liten, stundtals obefintlig. Jag var som en kastanj, en äkta kastanj, innanför ett tjockt skal som dessutom var fyllt av långa vassa taggar i mängd och parti. Inte lätt att komma åt mig där för att smeka min kind. Jag var på tillväxt inuti skalet, ensam och fullständigt i mörker. Jag lovar dig att det garanterat är väldigt mörkt innanför ett tjock kastanjeskal.

P1010838RC

Skalet på en Äkta kastanj är vackert grön men det är en tät taggig boll med långa smala och vassa taggar.

Men så kommer den tiden då det blåser upp, blir kallt, kastanjeblommorna har för länge sedan blommat över. Jag har inte ens varit medveten om dem. Trädet börjar gunga, det knakar i grenarna, allt snurrar. Jag förstår ingenting, mår bara illa, lägger inte ens märke till att en strimma ljus trängt in genom skalet. Det bara skakar så förfärligt och jag kan verkligen inte få det att sluta. Måste bara uthärda. Plötsligt slungas hela jag – kastanjen med det taggiga ytterhöljet - iväg. Nu dör jag! Nu är allt slut. Nu kommer det jag fruktar. Döden!

P1010831RC

Fräscht grön men ack så taggig.

P1010836RC

Vissnande Kastanjskal

Men plötsligt lugnar det sig, jag är fortfarande lite yr och jag upptäcker att jag inte ser så mycket. Inte pga mörkret, utan nu pga ljuset som strilar in. Det taggiga skalet har spruckit och ögonen måste vänja sig vid ljuset. Det är skarpt och det gör ont i ögonen. Men mer och mer framträder en helt ny verklighet. Det taggiga skalet är öppet och kommer aldrig att slutas igen. Istället vissnar det och  ramlar av mig vid första lätta vindpust.

P1010835RC

Taggig med en len slät frukt inuti.

Nu blir jag istället innesluten, varsamma händer tar i mig, goda ord kommer till mig, värmen från beröring på olika vis gör mig gott och en helt ny verklighet och världsbild träder fram. Jag har sannerligen bytt plattform. Ett paradigmskifte har skett. Dags att utforska nya ting, lära mig att förhålla mig till olika saker på ett nytt sätt. En slags spirande livslust gör sig medveten inom mig. Omvärlden är i nya färger, kontraster blixtrar framför ögonen på mig och jag börjar plötsligt upptäcka vem jag egentligen är. Jag kan slappna av, känner mig trygg. Människor tycker om mig. Jag är len, inte taggig längre. Borta är det taggiga försvarspansaret som behövde skydda mitt känsliga och sårbara inre.

P1010826RC

Kastanjerna kan se väldigt olika ut. Här är både en hel liten kastanj, en som formats som en halv kastanj samt en liten “flisa” av en kastanj.

Jag minns fortfarande de svåra stunderna väldigt tydligt, när omgivningen, barrikaderade med eget försvar mot mig, bryskt tog i mig och med våld försökte att öppna mig och komma åt mig bildligt talat. Rädsla, otrygghet, fruktan, förvirring. Jag kastades runt som en boll, än här, än där. Mobben och övergreppen är svåra minnen.  Någonstans hölls jag ändå kvar i trädet, trots turbulensen.

P1010839RC

Bladen sitter inte likadant på Äkta Kastanj som på Hästkastanjen. Se bild ovan.

Nu är det ett helt nytt liv. Skalet har öppnat sig, jag får se en helt ny verklighet. Allt är inte guld och gröna skogar för det. Smärtorna, minnena, ärren i min själ finns kvar som en ständig påminnelse om vad jag gått igenom. Livet sätter sina spår. Men idag är jag ändå nöjd med den jag är – en rätt så vanlig “kastanj” men fin.

Och när det är dags, längre fram, ingen vet när, så ska jag liksom många andra vara så mogen och välsmakande att frukten till slut går att avnjuta. Kalla det döden, eller porten till ytterligare en annan dimension.

P1010840-1RC

Så släta, glänsande och vackra, dessa frukter.

Visst, liknelsen har säkert sina brister och knakar här och där. Men den fungerar ändå rätt bra som en bild i att försöka beskriva och sätta lite ord på olika saker jag upplevt under min sjukdomstid och det positiva resultat det kan bli av något svårt. Tänk vad en höstdag med lite kastanjer kan sätta igång tankar och reflektioner. Ha en fin vecka nu allihop!

P1010844.ORF

Tog en kastanj ur glaset ovan för att bara känna vad len den är. Såg då detta märke i den. Kan ses både som ett T, som i min Tomas och som ett kors. Lite kul! :-)

Kram Karin

7 oktober 2011

Fantastiskt vacker Cocktail Couture-utställning!!!!

Nu har hösten dragit in på allvar, med blåst, kyligare luft och tunga skyar som släpper kraftiga regnväder. Vad hittar ni på då, om ni inte vill vara ute i regnkläder och trotsa vädrets makter? Tja, ni skulle kunna få hänga med på en helt makalös, enastående, vacker Cocktail Couture-utställning. Jag vågar lova att ni kommer att gilla den! Så häng på nu!

Konstnären är Agneta Spångberg och utställningen visades i slutet på augusti på Sofiero. Jag var där sista utställningsdagen i samband med Trädgårdsfesten och här kommer de utlovade bilderna. Njut!!

P1016132RKW

P1016103RKW

P1016167RKW

P1016168RKW

P1016125RKW

Alldeles ljuvliga klänningar i…keramik!

 

P1016104RKW

Fantastiska “vaser” av keramikkulor. Se här!

P1016105RKW

På lite håll ser denna “vasen” ut att vara gjord av stora vita knappar.

P1016123RKW

Kikar man lite närmre så upptäcker man att det vita inte är knappar utan fotografier av olika pojkar med guldkronor på huvudena.

P1016155RKW

De andra “knapparna” har blå olika nyanser av blomstertryck på sig.

P1016124RKW

Keramikkulorna på den andra “vasen” är inte bara gyllene och i andra färger utan är prydda med fantastiska små vackra blomstermönster. Det krävs lite närstudie för att se detta.

P1016106RKW

Ännu en vacker kreation. Hade gärna haft någon av klänningarna här om de vore i ett annat material än keramik, smile!

P1016164RKW

P1016166RKW

Kjolens olika lager hålls samman med tjocka metallvajrar. Den väger “lite” denna klänningen!

P1016107RKW

Ytterligare en härlig cocktailklänning i lite tuffare stuk!

P1016108RKW

En urläcker kanna eller vas, ca 50 cm hög!

P1016117RKW

Ännu en ståtlig sådan.

P1016112RKW

Ja, en hel räcka med fler eleganta vaser/bringare i olika mönster och färger.

P1016113RKW

Det tycks aldrig ta slut! Inte så lätt för  köpare att välja här inte…

P1016109RKW

Tjusiga uppläggningsfat eller fruktskålar i ljuvliga mönster med blommor och frukter.

P1016133RKW

Och kruset längst bort med öron är ju bara så häftig. Färgglad till tusen. Jag gillar sånt!

P1016136RKW

På golvet hittar jag fler vackra fat/skålar.

P1016110RKW

P1016122RKW

Ingen detalj är förbiseddd på klänningarna, vare sig fram eller bak.

P1016111RKW

En klänning i raffig modern stil med lite retro över sig.

P1016163RKW

Det ser du här, inte minst på prickarna. Svart spets ihop med illorange på dessa stora prickar, det är verkligen retro.

P1016114RKW

Lite mer lapptäckeskänsla över denna klänningen.

P1016115RKW

Här är det fullt med flickor på denna krukan i en sober färgskala.

P1016116RKW

Hinkar, men knappast lämpliga att ha i sandlådan.

P1016118RKW

Installationen/hela utställningen omgärdades utan grönska och blommor från tak till golv. Bakom de gröna “buskagen” trädde fler klänningar fram  allt eftersom. Här är det en fjärilsprydd klänning med stora blommor i livet.

P1016120RKW

P1016119RKW

Vaser/krukor som “tar plats” på olika vis.

P1016126RKW

Höga vaser i raka former men på inget vis intetsägande.

P1016154RKW

P1016137RKW

P1016127RKW

Klänningen är en aning genomskinlig i kjolen, så vem skulle denna passa på? Kanske en isdansare?

P1016151RKW

Söta detaljer framtill på livet.

P1016130RKW

Lite söta “korgar” i keramik.

P1016153RKW

Närbilden visar det fint smyckade handtaget.

P1016181RKW

P1016156RKW

Gömda/skymda i grönskan ser jag fler och fler klänningar.

P1016175RKW

I grönskan riktigt lyser det av blå “Blomman för dagen”- blommor.

P1016129RKW

Riktigt tjusig är denna cocktailklänningen. Titta lite närmre på detaljerna här så får du se.

P1016138RKW

P1016148RKW

Vackra “blommor med blommor” pryder klänningen nertill.

P1016149RKW

Elegant guldbälte i midjan på denna klänningen. Och motivet…

P1016150RKW

…ja det är olika småfåglar. Här syns en liten Blåmes.

P1016131RKW

Ännu en urtjusig klänning men lite mer i den romantiska stilen.

P1016152RKW

Med en STOR rosett i halsen!

P1016139RKW

Fler krukor, här med gamla fotografier på.

P1016143RKW

P1016144RKW

Motiv som passar fint in i en inredning med lantlig, romantisk vintagestil.

P1016135RKW

I ett av fönsterna står en vacker kakelplatta och pryder.

P1016140RKW

Små fat på ben, alla med olika mönster. Kanske att droppe några väldoftande droppar olja i eller att lägga ringar i ?

P1016141RKW

P1016142RKW

Söta, söta, men jag hade nog fått beslutsångest om jag ville ha någon av dem. Den ena sötare än den andra!

P1016147RKW

Ena väggen pryddes av ett fantastiskt lapptäcke med massor av olika mönster och färger på rutorna.

P1016146RKW

P1016158RKW

På motsatta väggen i det avlånga rummet hängde dessa små tallrikarna. Här utan ben förstås. Dessa var de billigaste föremålen på utställningen och låg väl runt 1500-1600 kr/ styck. Då det var sista dagen på utställningen kom folk och hämtade de föremål de bokat därav luckorna på väggen.

P1016159RKW

P1016157RKW

P1016161RKW

P1016160RKW

P1016162RKW

Ja, jag blev verkligen fascinerad av dessa små söta fat, och fick lyckokänslor som när jag var liten och hade många färgglada pärlor att göra halsband av, eller balkongdörren hos min mormor som hade olikfärgade glas och som vi alltid skulle putsa när vi hälsade på henne. Eller ännu heller min mormors små, små dessertglas i olika färger, likaså moccakoppar i olika färger, mönster och med guld på. Sånt fäster sig i en liten flickas själ och poppar plötsligt upp i såna här sammanhang som påminner om det. Men det är bara Lyckokänslor!

P1016183RKW

Det var allt! Hoppas att du njutit lika mycket som jag har gjort av att kika på denna vackra och enastående konst. För egen del var det något av det finaste i konstväg jag sett. Men det är min smak.

Ha en riktigt trevlig helg!

/ Karin

Related Posts with Thumbnails
 
". html>