Jag vill vara nära havet, ofta!

…och i sin allra bokstavligaste bemärkning. I fredags förmiddag, var jag tillsammans med min man, nere vid havet, och promenerade. Han hade en ledig dag, och vad är underbarare att göra en sådan dag när äntligen solen skiner ute efter många grådagar? Vi klädde på oss varmt och begav oss ner till stranden. Jag har inte varit där på jättelänge eftersom jag måste ha bil för att ta mig dit ut. (Jag har haft förbud att köra bil sedan i höstas då jag fick ett par EP-anfall och blev inlagd för utredning på sjukhuset. )

Jag vill ut till de lite mer genuina strandområdena, lugnet som finns där, och inte bara gå längs havet via strandpromenaden på en asfalterad stig bland många andra människor.

Jag fick passa på att njuta extra mycket, för neurologläkaren ringde mig i torsdags och meddelade att hon hade sett skarpa vågor på sömn-EEG´t som jag var och fick gjort på sjukhuset för ett tag sedan. Det indikerar att jag har en känslighet i min hjärna för att kunna få EP-anfall vid belastning, och därför vill hon nu hålla koll på mig ytterligare en tid. Det innebär rent konkret att jag inte får köra bil förrän tidigast i juni månad igen.

Lagbestämmelserna är ju mycket stränga på det området. Helst skall det gå ett helt år från det man får ett anfall tills man kan köra bil igen även om det kan vara det enda av sitt slag man råkar ut för i livet. Jag kan ju på ett vis förstå det, för det vore ju förskräckligt vad som kunde hända om man fick ett sådant anfall när man kör bil.Man blir ju medvetslös på fläcken.Men det var ändå ett litet bakslag som kändes jobbigt, när jag nu äntligen hade fått lov att börja köra bil igen, och jag blev ju förstås lite ledsen. Hade planerat att göra lite olika utflykter med min kamera och fota nu när dagarna blir ljusare och våren sedan kommer. Nåja, inget att göra åt det. Bara att ställa om sig och fota lite på närmre håll istället. Nån gång då och då kan jag ju ta bussen iväg någonstans.

 

Tillbaka till stranden…Det första jag gjorde var att lägga mig raklång i sanden och börja fota…tång, vågor, stenar, musslor, snö…ja lite av varje. Ohh, så roligt jag hade, och bara känslan av att smidigt kunna lägga sig på marken och lätt komma upp igen, pga. viktnedgång(hittills 16,5 kg), och mindre smärtor var fantastisk och gjorde mig upprymd. Så här kommer ett helt gäng bilder från promenaden vid havet. Hoppas Du kan föreställa Dig de varma solstrålarna, måsarnas skrik, tånglukten, vågornas ljud mot strandkanten…Titta och njut!

(Copyrighttexten får tyvärr stå i mitten av bilden, för att förhindra bildstöld och bortbeskärning av mitt namn. Det är inte roligt att hitta sånt på andras sidor)

FÖRSTORA GÄRNA UPP BILDERNA FÖR ATT SE DETALJERNA TYDLIGARE!

 

Här och var låg lite snöfläckar kvar

I tången låg stenarna och gnistrade, runda och lena

Med näsan i sanden njöt jag av utsikten

Röd tång av solstrålarna i motljus.Vackert!

Pärlemorbelagd mussla i snön

Pärlemorbelagd mussla på utsidan

Resterna från förra årets blomning, men riktigt färgrik ändå, när man kikar riktigt nära

Båt uppdragen för vintern låg vid nyponsnåren och plasten som en gång legat över båten har nu ätits upp av vinden

En härlig dag för paddling i sundet

Vattenskum la sig över tångruskorna när varje liten våg slog in

Ljuvliga små böljor rullar in

Fiskare ute på sundet med sin båt

Tångtrassel som färgats rödlila av naturliga orsaker

Stenar blir så vackert mjuka och färgglada när vatten strömmar över dem

Visst ser de härligt “mjuka” ut?

Bubblor och stenar, stort och smått i runt format

Vatten som strilar som silvertrådar över stenarna

Tången lyser vackert grönt längs strandlinjen

Här blir tången härligt limefärgad i solljuset, och en vacker kontrast mot de mörka stenarna

Vågor igen som påminner mig om…just det; glasnudlar!

På stranden låg små högar av kvistar med limefärgad bark

Med kinden mot bryggan ville jag bara vara nära det som hör havet till

Gnistrande mussla i vackert silverfärgad snö

 

Taggig vissen nyponkvist nere i snön. Ser kallt och ensamt ut.

Med solstrålarna på det vissna, blir det plötsligt gyllene och vackert

En riktigt härlig strandkänsla att gå på den knastrande tången och njuta av alla dofter, ljud och intryck

Det vackra blå havet accentueras här och där av en färgglad röd boj

Någon har slängt en gammal växt på stranden. I solstrålarna ser den ut som silvertrassel

Det finns gott om vackra stenar längs stranden. hela tiden får jag stanna upp och njuta!

Konturerna i denna sten är så vackra, och så en rand, nästan som en guldlinje har dragits

Mer lilafärgade tångruskor och havsväxter

Ljuvliga stranddraperi…längtar till att ligga bredvid i solen

En liten portal i stråvärlden

En stig in till ett hus från stranden. En övergiven boll efter lek…

Fler vissna blommor, med vackert gyllene toner om man tittar efter lite närmre

Nosen på en upp och nervänd båt. Väntar till det blir dags att sjösättas igen

Toppen på ett gyllene strå. Vackert i all sin enkelhet.

Ha en härlig vecka!! / Karin

Avslutningsvecka på “Vita Villan”.Nedräkningen börjar…

Nu är det sista veckan på smärtbehandlingen och kursen på “Vita Villan”. Vilka fantastiska veckor det har varit! Jag är så tacksam både till min husläkare Dan, som remitterade mig dit, och till hela teamet av sjukgymnaster, läkare, psykolog och sekreterare, som gett oss allt de bara kunnat till oss, och på ett kompetent men ändå så personligt plan.Dem har verkligen gett så mycket av sig själva till oss, både av specialistkunskap, råd och coachning, men också av sig själva, sina egna erfarenheter, vardag och liv.

Ja, Ni får ursäkta mig att jag upprepar mig i detta inlägget. “Det hjärtat är fullt av…”

Här har det inte varit “den lilla patienten” hos “de stora experterna”(även om de är specialister) utan snare har man mötts som medmänniskor (men med en stor profession), med respekt, uppmärksamhet, enkelhet och varma ord och blickar och så förstås glimten i ögat.

Imorgon måndag har vi Magnus(sjukgymnast) i RGRM-metoden. Rytm-och musikbaserad behandling för att stärka hjärnan och förmågan att fokusera.Härligt gung och många leenden blir det. 

Tisdag har vi både Matilda(psykolog) och Yvonne(sjukgymnast) som knyter ihop det sista för oss i sina undervisningspass och avslappningsövningar.

På onsdag undervisar Yvonne ett pass som vi har missat en vecka pga inställda lektioner, och på em har vi individuella tider med Magnus, för utvärdering och ifyllande av papper, typ “före-efter” behandling.

På torsdag är det sista passet med Yvonne i varmvattenbassängen, och efter lunch träffar vi Magnus & Yvonne tillsammans för en avslutning och lite utvärdering av kursen. Dem är gifta och initiativtagare och ägare av “Vita Villan” och dess koncept.

Jag tänker ge dem/teamet, en utav mina tavlor som ett litet symboliskt TACK för allt de och hela teamet har givit mig(oss)under denna kurs. Jag har jobbat med två foton och textrader till dessa men inte kunnat bestämma mig ännu för vilken av tavlorna de ska få. Här är alternativen:

Nummer 1.

och nummer 2.

Ram tillkommer naturligtvis; den vita ramen jag visade i förra inlägget.

Jaaa-a, vad skall jag välja för bild? Vad tycker Ni? Jag har bett om lite råd av mina FB-vänner, och gör nu samma sak med er.

Ha en fin vecka som kommer och var rädd om er! Gå inte och bryt några ben eller armar i snön, halkan och slasket.

Kramar från mig! / Karin

Psst. Ett varmt välkommen till varje ny Följare av min blogg! Va roligt att Du vill följa min sida. Hoppas Du kommer att uppskatta den fortsättningsvis också. Välkommen att höra av Dig om det är något Du funderar över på min blogg./Kram!

Skapar för fullt…

Nytt år med fräscha möjligheter

Nu är det dags att uppdatera Er mina fina vänner på bloggen, om vad jag hittar på just nu. Det känns så skönt att ha gått in i ett nytt år med oskrivna blad.Lite grand som den känslan jag fick första gången jag skrev ner ett journaldiktat på en dator istället för dem gamla skrivmaskinerna. När jag skrev på skrivmaskin var det alltför lätt hänt att jag missade vissa tangenter ibland och fel bokstav hamnade på journalpappret. Då var det fram med tippex-remsor, backa, få bokstaven på rätt plats igen, för att sedan skriva vidare. Men man kunde ändå se, trots korrigering, att man hade gjort ett fel där.

 

Så med ett nytt år med nya möjligheter framöver så känns det skönt att slippa se alla plumpar i protokollet från föregående år.Misslyckanden, smärtor, sorgligheter, felval osv.Nu ligger blanka vackra blad framför mig, redo att fyllas med liv, färg och form, upplevelser, erfarenheter…och förstås en del misstag och plumpar här och där igen, men det har ännu så länge inte hunnit bli såå många.:-)

 

Smärtrehabiliteringen pågår…

Jag går fortfarande denna och nästa vecka på den “Multimodala Smärtbehandlingen/kursen” som är sammanlagt 6 veckor lång. Jag är såå nöjd med den och har fått många bra redskap att använda de tunga och kämpiga dagarna.Den positiva synen personalen har där, att smärta kan minska och t.o.m försvinna, när man tillför andra goda saker har verkligen sporrat mig. Före kursen ska jag ärligt talat medge att jag börjat påverkas av den allmänna vårdens inställning till Fibromyalgi som sjukdom och vissa patienters hopplöshet inom denna sjukdomsgrupp.

Man ger liksom upp. Läkarna bekräftar patienten ibland föör mycket i sjukdomen så istället för att ha blicken på sådant som går att förändra, så ger man upp helt. Då är det lätt att hamna i en offermentalitet och stöpas fast i en sjukdomsidentitet, och så kommer sjukdomsvinster osv, och sedan är det ett hästjobb att ta sig ur den dåliga cirkeln man hamnat i. Så jag är så tacksam för att jag fick möjligheten att gå denna kursen på Vita Villan! Underbarare människor och rehabkoncept har jag inte mött innan i denna typen av vårdbehandling.(Men min husläkare ska ha en stor eloge-han är jättebra!)

Allt är inte “frid och fröjd” för den sakens skull, de dagliga smärtorna finns där, likaså kraftlösheten och ångesten. Jag behöver fortfarande ha rätt prioriteringar på vad jag vill, kan och förmår utföra, för att jag inte ska må sämre. Men när man ser de små möjligheterna och tar små steg i den riktningen så är chansen stor att det påverkar mig positivt och att jag med tiden kan bli bättre.Det är inga snabba lösningar.Hur mycket bättre är ju dessutom individuellt.Men det är en nyckel att aldrig tappa hoppet och drömmarna, utan istället se dem som broar över mina egna begränsningar.

 Min fotokonst

Som rubriken säger, så håller jag på mycket med mitt fotokonstnärliga arbete som jag så fint väljer att kalla det, fniss.Dels för att det växer fram och tom byter skepnad under skapandeprocessens gång, men också för att Fotografering ibland kan vara så belastat med förväntningar på professionalitet, fotoutbildningar och heltidsarbete inom detta. Fotokonstnärligt arbete är för mig helt prestationslöst.Det är konst jag gör, när jag vill och orkar och som oftast kompletteras med reflektioner i skrift hos mig.

 

Mitt fotande i det ideella arbetet

I den kyrka jag är med i använder jag mitt fotande på ideell basis. Dvs. jag ger med glädje in mina förmågor i ett ideellt arbete utan att tjäna annat på det än glädje och tillfredsställelse samt att få ersättning för de utlägg jag haft. Jag har bl.a. tagit foton från olika delar av en gudstjänst, olika verksamheter i kyrkan, människor, situationer osv, och gjort en enkel presentation av detta, som nu sitter uppe i vår kyrkas foajé.

Fotona är i A4-format med korta tydliga rader under för att ännu mer förstärka det jag vill visa och få fram.Känslor av värme, igenkännande, gemenskap, avkoppling, lyssnande osv. Det har tagits emot väldigt positivt, och jag har nu fått ännu en förfrågan om lite större bilder med texter i de utrymmena som leder till vår sporthall i kyrkan, och som många personer/föreningar utifrån hyr och använder varje vecka.Det ska bli roligt att ta mig an den uppgiften också.

  

Utställningen “Skaparljus” 5-6 februari, Helsingborg

Samtidigt håller jag på för fullt med att välja ut bilder och texter till den årliga konstutställningen vi i vår kyrka har tillsammans med en annan kyrka varje år. I år är utställningen i min egen kyrka. Jag är med i kommitéen som planerar detta evenemang, och kommer naturligtvis själv att bidra med alster i form av fototavlor som är till försäljning. 20 % av varje utställares pris på ett alster går till speciella hjälpinsatser. I år är det “Helping Hands” som pengarna går in i.En organisation som bistår med hjälp på olika vis i länder i Östeuropa.Det kan vara till barn, familjer, sjukhus etc. Vill du läsa mer om det så kan du gå in på länken jag infogat i stycket ovan.

 

I år anlitar jag ett annat företag till att printa ut mina foton till mina tavlor. Jag var inte så nöjd med företaget jag anlitade förra året. Jag vill ha bättre kvalité och det kostar förstås mer pengar. Men förra året kom jag “halkandes” in i utställningen väldigt sent så då var det mer eller mindre “första bästa” som gällde p.g.a. tidsbrist.Då fick naturligtvis priset på tavlorna bli utefter dem förutsättningarna.

  

Även i år säljer jag mina foton i A4-format, med vitt passepartout, men nu dessutom med ett klart tavelglas och vitmålad träram (halvblank färg) i en klassisk modell. För mig är helheten viktig att den stämmer överens både med själva fotot, bildtexten men också med modellen och färgen på tavelramen.Mina foton är ju av lite mer lätt och frisk karaktär, inget tungt, och då tycker jag att en enkel vit ram förstärker bildens uttryck och känsla allra bäst. Jag har också beslutat mig för två olika typsnitt att använda mig av i bildtexterna, beroende på om texten innefattar endast ett-två ord eller lite fler ord. Så man kan säga att jag har “finslipat” olika detaljer i min fotokonst och för min fotoförsäljning.

Öppettider på utställningen:

Lördag 5/2 kl.14.00-18.00 Vernissage

Söndag 6/2 kl.10.00-13.00

Plats:

Slottshagskyrkan

Nedre Långvinkelgatan 26
252 20 Helsingborg

Ingång direkt till utställningen från entrén på N. Långvinkelsgatan – i backen. Fri entré.

VÄLKOMNEN!

 

Aktuellt

Jag har fått en del beställningar på mina tavlor genom vänner, och vykortsförsäljning efterfrågas av några olika kyrkor. Dessutom förfrågningar från privatpersoner avseende fotobok, barnbok, etc. Ideer som jag själv burit inom mig några år, men som jag säkert kommer att förverkliga längre fram.Dit hör också föreläsningar mm. Jag får ta en sak åt gången, då orken inte är så stor i nuläget, men viljan finns där i överflödande mått. Lite som att lugna ner en frustande häst inför ett lopp.

Förr eller senare, beroende på efterfrågan så klart, så kommer jag behöva bilda mitt eget företag i detta, men det är inte aktuellt i nuläget. I dagsläget fungerar det att ha det på hobbybasis, men ju mer jag säljer så behöver skatter och liknande hanteras på ett annat sätt än vad lagen kräver av en hobbyverksamhet.

Praktiska detaljer om tavlorna

Naturligtvis går det för vem som helst att beställa mina fototavlor, genom att höra av sig till mig via mail på livsluft@hotmail.se

Större delen av vinsten väljer jag i dagsläget, att skänka in till olika hjälparbeten, både på lokal nivå och längre iväg.Det kan variera från månad till månad vad jag stöttar beroende på hur mycket jag säljer och var hjälpen bäst behövs just då.Det kan ex handla om bidrag till hemlösa, hjälp till barnhem etc. Kan jag få vara en liten del utav att få lindra nöden för de mest utsatta människorna, så vill jag gärna vara det. Och många bäckar små kan göra en avsevärd skillnad. Var och en som handlar en tavla av mig blir ju på detta vis också med i att hjälpa dessa människorna till ett drägligare liv.

 

Formatet på mina tavlor är för närvarande endast i en storlek. Med ramen i dess yttermått är det 30 x 40 cm och själva fotot är 20 x 30 cm(A4 med passepartout över). Priset på tavlorna är just nu till ett introduktionspris av 525 kr/tavla.Det gäller februari månad ut.

Efter det datumet kostar 1-3 stycken tavlor i samma beställning 575 kr/tavla. 4 stycken tavlor och fler i samma beställning kostar 550 kr/tavla. Kostnad för emballage och frakt tillkommer. Mer detaljerad information kommer efterhand att läggas ut på min blogg avseende fraktkostnader & emballage, betalning, reklamation etc.

Vykortsförsäljningen räknar jag med att komma igång med framåt sommaren eller höstkanten, men det får Ni mer information om så snart det blir aktuellt.

Ha nu en fortsatt fin och skön vintervecka.Kom ihåg att vi går mot ljusare tider!

Kramar Karin